Gott nytt år!

Det är inte lätt att nyårsblogga med en nyfödd bebis på armen men jag gör ett försök. Såg Rapports årskrönika igår och det var inte särskilt munter tv-underhållning. Det började med kriget i Gaza sedan följde konflikter, naturkatastrofer och olyckor i en ständig strid ström. 2010 blir säkerligen inte bättre, men man kan ju alltid se saker på olika sätt. Det finns ju postiva händelser från 2009 även om de kanske inte hamnar i Rapports årskrönika. Vår andra sons födelse betyder mycket för oss men inte för gemene man.
Abbas "Happy New Year" är väl den mest självklara nyårssången, men George Harrisons "Ding Dong Song" går inte heller av för hackor.
http://www.youtube.com/watch?v=fgerW9EoksQ&feature=related

Magic bästa utländska album?

00-talets bästa album enligt Aftonbladets läsare. Jag vet inte om jag vill gå så långt men visst är det en bra skiva. Bruce Springsteen Robert De Niro, Mel Brooks m.fl. har förresten varit hemma hos Obama och tagit emot pris för "their contributions to America’s cultural heritage". Obama höll tal och sa I'm the president, but he's The Boss!

Jag kollade på Stjärnorna på slottet häromdagen. Det var inte så spännande. Det finns ingen riktig buffel i huset i år. Ingen Börje Ahlstedt som vräker ur sig grodor. Fast det är ju gott om starka personligheter ändå.
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/article6348054.ab

Bebis på julafton

När jag var liten brukade jag bekymra mig för småsaker som att det nog inte kan vara så roligt att fylla år på julafton. Nu vet jag att det finns värre saker i livet. Därför gjorde det inget att vi lyckades med konststycket att få en bebis denna dag.

Elvis christmas duets

Den här kan väl vara passande så här års? Skivan Elvis Presleys "Christmas duets" kom förra året men jag lyckades missa den. Videon är rätt häftig. De har lyckats klippa in Martina McBride i Elvis "Comeback Special" från 1968. Frågan är om hon ens var född då? Det är i alla fall snyggt gjort.
http://www.youtube.com/watch?v=qKw4ATH-bf0

Spotify även i min dator

Jag har stretat emot länge nog nu. Igår gav jag upp och skaffade mig Spotify. Måste erkänna att det överträffar mina förväntingar. Utbudet är enormt och det är ju så enkelt att använda. Samtidigt avskyr jag verkligen reklam så frågan är om jag inte blir tvungen att skaffa ett premiumkonto. Förresten är det 10 år sedan jag skaffade min första mobiltelefon. Jag var sen med det också.

I väntans tider

Vi går och i väntans tider jag och frugan. Enligt prognosen ska vi få vår andra son imorgon. Det känns spännande men samtidigt lite stressigt. Idag hade vi i alla fall en fantastisk dag i snön med vår första son J. Vi gick ner och handlade, fikade och åkte pulka. När vi kom hem tog jag in granen och vi hjälptes åt att klä den med ljus, kulor och annat. Det var i denna stund J tyckte det var läge att pimpa kossan med lite glitter.

Motsatsen till På Spåret

http://www.youtube.com/watch?v=-MGnCp3gbkk&feature=popular

Alla är besvikna

Jaha, Saabfabriken läggs ner. Det var oväntat säger experterna, men de bygger ju bilar som ingen vill ha säger jag. Den nya 9-5:an som lanserades nu i höstas var ju en jättebamse till bil den också. Jag tror problemet med Saab och Volvo är att de ägs av GM och Ford, som i sin tur missat en liten detalj; nämligen att konsumenterna inte vill ha stora bilar. De vill ha bilar som är snygga, billiga, små och bränslesnåla. Saab och Volvo tillverkar modeller som är stora, dyra och lite tråkiga.
I Köpenhamn är man besviken på att förhandlingarna om ett nytt klimatavtal av allt att döma slutar i ett fiasko. De rika länderna vill som vanligt inte ta sitt ansvar. Själv är jag mest besviken på Obama. Han misslyckas ännu en gång med att leverera. Alla trodde han skulle erbjuda något stort den här gången. Att USA skulle visa god vilja och gå i bräschen för att minska utsläppen av växthusgaser. Jag börjar tro att Obama tyvärr inte kommer att lyckas med något under den här mandatperioden. Han har inte lyckats stänga Guantánamobasen, krigen i Afghanistan och Irak pågår för fullt (fredspriset till trots), i USA verkar inte det vara någon sjukvårdsreform i sikte och den ekonomiska krisen ska vi inte tala om. Jag tvekar inte på att han har viljan, men hans möjligheter att förändra världen kanske är mer begränsade än vi velat tro.

Tröttsamma politiska trender

De senaste dagarna har jag ägnat åt att sortera om och packa akter åt Transportstyrelsen, fast egentligen är det ett jobb som pågått under 3 månader bland annat med personal från Proffice. Jag deltar bara i slutfasen. Från och med årsskiftet kommer Transportstyrelsen ta över en mängd nya arbetsuppgifter som tidigare sköttes av Vägverket, Banverket, Länsstyrelserna, Luftfartsverket med flera myndigheter. Det var inte så att de sköttes på ett dåligt sätt. Inte heller var det så att medborgarna kände att dessa myndigheter var onödiga eller var svåra att komma i kontakt med. Nej, snarare tvärtom. De flesta av de här myndigheterna hade lokalkontor ute i landet, men den nya tiden melodi är att allt ska koncentreras. Det ska vara jättemyndigheter som tar hand om allt.
Vår myndighet har lagt ner miljonbelopp på att utveckla e-tjänster så att medborgarna ska kunna göra beställningar och ansökningar via vår hemsida. Vi ställde frågan till Transportstyrelsen var intresserade av att ta över dessa redan färdiga produkter. Nej, de skulle utveckla egna lösningar.
Personalen som inte har möjlighet att flytta till den nya myndigheten sägs upp vilket kostar betydande belopp i avgångsvederlag och omställningskostnader. För att inte tala om alla som mår dåligt över att bli av med jobbet.
Jag skulle vilja att någon ställde frågan varför? Vad ska detta tjäna till?
Jag läser att i Norge har man slagit samman Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Sammanslagningen har kostat en förmögenhet och alla beskriver den som ett fiasko, ändå funderar de svenska politikerna på en likadan lösning här. Precis som det norska avskaffandet av apoteksmonopolet som lett till 25% prishöjningar och en oligopolmarknad. Men tog vi till oss något av detta i Sverige? Nej, vi måste tydligen göra våra egna misstag även på det här området.

Ingen julklapp i år

Vår högsta ledning har beslutat att det inte blir någon julklapp i år. Under hösten har det heller inte varit några enhetskonferenser, inga gratisluncher, inga inköp av mobiltelefoner, resor med bil och så vidare. På min frus jobb är det samma sak men där har man till och med sagt upp personal. Det blev kvinnan som bemannade kafeterian som fick gå. Man hade precis rustat upp den och resten av kontoret för åtskilliga miljoner, men alla måste dra sitt strå till stacken så varför inte göra oss av med den stackaren som brygger kaffe och brer våra mackor? Vi jobbar båda på offentliga arbetsplatser så det kanske inte är så konstigt. Alla vet att det är tuffa tider och att de kommande åren knappast blir bättre. Samtidigt är det uppenbart att den här typen av beteende bara förvärrar och fördjupar krisen.
Min svåger berättade för någon vecka sedan att företaget han jobbar på också beslutat att dra in årets juklapp. Inte för att de inte hade råd, men för att vinsten minskat med ett par procentenheter... Själv köper jag fler juklappar än någonsin. Det gäller att sätta fart på (h)julen igen!

Årets smartaste reklamkampanj avslutad

http://www.raddajulen.nu./
Får klara oss utan ägglikören i framtiden.

Bästa skivorna från det gångna decenniet

Nu när århundradets första decennium snart börjar lida mot sitt slut poppar det upp listor av det här slaget lite överallt. Jag har några artister och skivor som jag tycker är värda att nämna i det här sammanhanget.

• Johnny Cashs sista tre skivor Solitary Man, The Man Comes Around och A Hundred Highways
• Ebba Forsbergs självbetitlade skiva från 2006 och Ta min vals från i år
• Thåströms Kärlek är för dom och skebokvarnsv. 209
• The Killers samtliga skivor, fast framförallt Sam´s Town
• Bob Dylans Love and Theft och Modern Times
• Bruce Springsteens The Rising, We Shall Overcome och Magic
• Ryan Adams Gold och Heartbreaker
• Robert Plant & Allison Krauss Raising Sand

• Colplays samtliga skivor, fast kanske framförallt Parachutes och A Rush of Blood to the Head
• Fleet Foxes debutskiva
• Anna Ternheims Somebody Outside, Seperation Road och Leaving on a Mayday
• Neil Youngs Chrome Dreams II
• José González första skiva Veener
• Kents Vapen & ammunition och Du & jag döden
• Steve Earles Jerusalem och Washington Square Serenade

Har säkert missat någon som jag inte kommer på just nu, men det har ju kommit många skivor man tyckt varit bra, men som sedan snabbt fallit i glömska.

29 år sedan John Lennon dog

Läste att det var 29 år sedan John Lennon blev mördad igår. Det var ett tag sedan. Kan knappast påstå att jag minns det, men det gör det ju inte mindre tragiskt. Jag kommer däremot ihåg när Olof Palme och Anna Lindh blev mördade, även om jag knappast förstod betydelsen av mordet på Palme vid 7 års ålder. Jag minns när jag fick höra att Kurt Cobain var död. Det var i april 1994. Jag och min bror var i Ystad och hälsade på vår far. I tidningen står en liten notis att han hittats död. En notis om att 1990-talets största rockstjärna skjutit sig i huvudet. Fattade man ingenting på tidningsredaktionen? Nej, uppenbarligen inte. Kvällstidningarna hade dock förstått betydelsen och braskade på med stora rubriker samma dag. Annars hade man nog inte trott det var sant för på den här tiden fanns ju knappast internet.
Det är konstigt hur väl man kan minnas när man får reda på att någon är död. För 118 dagar sedan hittades D död utanför sin lägenhet. Det är inte så att jag räknar dagarna, men min mobil har en funktion som gör att man snabbt ser det. Hur som helst. Hans mamma ringde hit och jag kommer aldrig glömma det samtalet. På något sätt förstår omedelbart att livet aldrig mer kommer bli detsamma. Det är en konstig känsla som är svår att beskriva. Jag kan redogöra i detalj för allt jag gjorde den dagen, ändå var jag inte närvarande. Det var som att vi alla var med i en film. En dålig film jag gärna sluppit se.

Petty låter som vanligt

Jag har ju sedan tidigare utlovat en recension av Tom Petty & The Heartbreakers "Live Anthology". Precis som allt annat som ges ut nuförtiden finns det åtminstone tre olika versioner att välja på. Den vanligaste boxen innehåller 44 låtar fördelade på fyra cd-skivor förpackat i en enhetlig och snygg pappersbox, där det medföljande konvolutet förvånande nog inte innehåller ett enda foto. Låtarna är inspelade mellan 1980 - 2007, men de flesta är hämtade från tre tidsperioder; 1980-83, 1995-97 samt 2006-2007. Trots detta låter det mesta som det kunde varit inspelat vid ett och samma tillfälle. Till råga på allt är många av låtarna framförda i originalversioner. Detta är förstås både en styrka och svaghet med Tom Petty. Det låter bra, men han kunde gott tagit ut svängarna något mer. Det finns dock några undantag. "Breakdown" där Petty improviserar och lägger till nya textrader är hur skön som helst. "Melinda" har jag faktiskt aldrig hört förut, men det hör knappast till vanligheterna att Petty ackompanjeras på det här sättet. Benmont Tench kan verkligen spela piano! Annars gillar jag alla covers såsom Green Onions, Goldfinger, Oh Well och Good Good Lovin´. Det är sådant annorlunda material man vill ha på en box av det här slaget. Recensenten i Uncut påstod att Petty aldrig gett ut någon liveskiva förut, men det är ju helt fel. 1985 gav han ut Pack the plantation - live. Den här boxen är dock betydligt mer heltäckande, men långtifrån någon "Greatest hits - live", snarare något för oss hardcorefans.
http://www.youtube.com/watch?v=qNxfPAF1frM

Billiga möbler

Idag var vi på IKEA. Det var några andra som också hittat dit så här i advent. Mot slutet av besöket fick vi kryssa oss fram mellan alla andra barnfamiljer med vår välfyllda vagn. Vi försöker alltid hålla ett så högt tempo som möjligt därinne så vi inte får med oss för mycket hem. Den här gången gick det väl sådär. Bland annat köpte vi en ny matsalsgrupp till vårt lilla kök. 799 kr för ett bord och fyra stolar. Knappast en design som skulle göra Simon & Tomas eld och lågor men vem bryr sig? Sedan kan man ju fråga sig hur de kan sälja möbler så satans billigt men Made in China etiketten besvarade den frågan. Kamprad skickar svensk furu till Kina och sedan får några underbetalda barnarbetare göra jobbet. http://www.ikea.com/se/sv/catalog/products/80086575
http://www.tv3.se/simonochtomasblogg
Paul Anka har lämnat in en skilsmässoansökan stod det på text tv. I don´t blame him.
Pete Doherty har ont i halsen och tappat bort sitt pass. Jovisst, men han är också på dekis för jämnan och det var väl snarare det som får honom att ställa in sina spelningar i helgen.

Efterfrågade sidor på google

Fick min nya Tom Petty & The Heartbreakers box idag. 44 live låtar inspelade mellan 1980 och 2007. Har bara hunnit lyssna lite sporadiskt, men lovar att återkomma med med en mer utförlig recension vid ett senare tillfälle.
Google har sammanställt sin statistik över vilka ord vi svenskar har sökt mest på under 2009. Konstigt för jag trodde året hade ytterligare 29 dagar, men det kanske inte hinner ändra sig så mycket. Hur som helst, de mest populära sökorden i Sverige är:
1.facebook 2.youtube 3.blocket 4.google 5.eniro 6.aftonbladet 7.lexikon 8.bdb (bilddagboken) 9.tradera 10.hotmail
Precis som min kollega på jobbet konstaterade kan man ju undra över datakunskaperna hos det svenska folket. Den fjärde mest efterfrågade sidan på Google är Google?!! Hur tänker folk egentligen? Sedan kan man ju fundera över varför vi söker efter alla dessa sidor när vi säkerligen redan kan adressen? Jag menar det är ju inte särskilt jobbigt att skriva tradera.com eller aftonbladet.se direkt i adressfliken. Inte minst eftersom man inte sedan länge behöver skriva http: eller www först i fältet.
http://svt.se/2.27170/1.1794917/det_soker_svenskarna_pa_google

20 år sedan Bleach

Det är 20 år sedan Nirvana släppte sin debutskiva "Bleach". Detta firar skivbolaget med att ge ut den igen med några bonuslåtar och bättre ljud. I min värld är 20 år en ganska lång tid och jag ska knappast påstå att jag minns när den kom och ska sanningen fram är det väl knappt någon som gör det (i Sverige i alla fall). Enligt en recension i Uncut var det bara 50 000 som köpte den. Jag lyssnade på den idag och kan konstatera att bortsett från "About a girl" och "Love Buzz" är den ganska ojämn. Samtidigt banade den ju väg för "Nevermind" som kanske är 1990-talets främsta skiva och som till dags dato sålt i mer än 26 miljoner exemplar.
I Aftonbladet står det att Rolling Stones, enligt rykten som Ronnie Woods minderåriga flickvän spridit, ska bandet turnera under nästa år. Större under har väl skett, men jag måste säga att jag skulle vilja att de stannade hemma den här gången. På något sätt har bilden av Keith Richards sånginsats i "Happy" från Ullevi senast (som var mer tragisk än bra) etsat sig kvar i mitt minne. Under hela konserten tror jag inte han spelade ett enda riktigt ackord och precis som Expressen skrev så misstänker jag också att han var stupfull. Ronnie Wood tog hand om alla solon och Mick Jagger sprang fram och tillbaka över scenen som vanligt. Detta i kombination med inhyrda musiker på piano, bas, saxofon och körsång gjorde att det lät rätt bra ändå. I mina ögon är dock bandet Rolling Stones sedan många år tillbaka bara en illusion. Det är Mick Jagger show. Han håller cirkusen igång och styr och ställer precis som han vill. Och vill man vara elak kan man ju konstatera att det är 37 år sedan de gjorde "Exile On Main Street". Deras senaste riktigt bra skiva...

Fortfarande lite besviken

På att inte Söderling nådde ända fram i ATP slutspelet men kanske han vinner en stor titel nästa år. Det känns som skulle kunna bli aktuellt om bara kroppen håller. Kollade på El Clásico på TV4 Sporten ikväll. Vad ska man säga? Zlatan är fenomenal på att leverera när det gäller. Tänk att vara småskadad i två veckor och sedan springa in på plan och göra ett sådant mål efter tre minuter. Annars var jag mest imponerad av Messi. Vilken otrolig teknik!
Jag har beställt Tom Petty boxen hoppas den dyker upp i början av nästa vecka. Återkommer med en recension. Tills dess får ni hålla till godo med detta klipp. Dave Grohl hoppar in som tillfällig trummis i The Heartbreakers och gör en minnesvärd insats i Saturday Night Live. De framförde även "Honey Bee" tillsammans och då slog han ännu hårdare...
http://www.youtube.com/watch?v=7ZRn2iXLdg0

Nytt och gammalt från Springsteen

Har varit dålig på att blogga den här veckan. För mycket annat. Lyssnade lite på Springsteens Liveskiva från Dublin 2007 i min Ipod. Måste säga att jag är väldigt är väldigt svag för denna tolkning:
http://www.youtube.com/watch?v=Qm68uujAGEk&feature=related
Ni får ha överseende med att ljud och bild inte är det bästa (det är inte riktigt samma version som på skivan men skillnaden är inte så stor). Jag gillade turnén som följde "Pete Seeger Session" skivan eftersom han valde att göra ngt annorlunda med sina låtar. Han förnyar sig ständigt. Under hösten har han turnerat i USA och enbart spelat låtar från "Born To Run". Van Morrison gjorde något liknande förra året när han bara spelade låtar från "Astral Weeks". Det kanske är en ny trend? Bossen är för övrigt aktuell med en specialversion av "Darkness on the Edge of Town" samt en live DVD från senaste turnén. Alltsammans kommer under början av nästa år.

Mobilfusk

Förra veckan var jag på konferens. Jag hade blivit ombedd att hitta på en kvällsaktivitet. Ett jobb jag tog på allvar. Jag hittade på en frågetävling med signaturmelodier till kända tv-serier. Deltagarna skulle helt enkelt försöka lista ut vilka tv-serier låtarna kom ifrån. Det visade inte vara alldeles lätt, men två av grupperna var trots allt riktigt duktiga. Den ena fick 9 rätt av 14 rätt och den andra gruppen hade alla rätt. Senare under kvällen visade det sig emellertid fram att den vinnande gruppen fuskat. De hade haft hjälp av sina mobiler för att identifiera låtarna. Ett program i mobilen avslöjade snabbt vilken låt som spelades och på så vis sabbade de hela grejen. Jag måste erkänna att jag i efterhand har svårt att förstå varför de valde att delta överhuvudtaget. Men Marion Jones och Ben Johnsson kanske kan svara?

Thåström gör en Lundell

Thåström kan ha släppt sin sista skiva skriver tidningarna. Han säger sig vara så gammal att han nog inte ska göra fler skivor. Yada yada yada! Det där PR tricket har Lundell (för att inte tala om Rolling Stones) kört med i årtionden. Jag ska sluta med musik. Den här turnén blir min sista. Jag är för gammal för att hålla på med sånt här. Men de säger aldrig vad de ska göra istället. Varför skulle Thåström sluta med musik nu? I mina öron har han inte låtit så här bra på årtionden. Förresten kan man köpa nästan alla hans gamla soloskivor för 59 kr på cdon. Den nya samlingsskivan kostar 219, då kan det behövas lite reklam.
http://www.gp.se/kulturnoje/1.253121-thastrom-kan-ha-slappt-sista-skivan

Bob Dylans nya video

Must be Santa...
http://www.rollingstone.com/rockdaily/index.php/2009/11/16/premiere-bob-dylans-must-be-santa-video-from-christmas-lp/#
Ha ha!

Robert Adams en fotograf i min smak

I helgen besökte vi konstmuseet för att titta på fotoutställningen med årets Hasselbladspristagare Robert Adams. Jag är knappast någon frekvent museibesökare, men försöker ändå alltid att gå och se dessa utställningar. Årets pristagare var i mitt tycke den bästa sedan Jeff Wall vann priset 2002. Adams har framförallt inriktat sig på att fotografera det amerikanska landskapet i förändring. Det är bilder på radhusområden med perfekta gräsmattor, vägar, bilmackar, kärnkraftverk och skövlad skog med mera. Bilderna är svartvita och knivskarpa. Detaljrikedomen är imponerande. Jag kan titta på varje bild i flera minuter och då tillhör jag ändå den rastlösa typen. Allra bäst gillar jag hans bilder med träd i förgrunden. Träden bildar vackra mönster och kontrasterar till en bakgrund som inte alltid är lika vacker. Med risk för att bryta mot upphovsrättslagen publicerar jag här några exempel.

Keith och Johnny - två favoriter

Svininfluensan slår till igen - skola lamslagen! 3500 döda i USA! Oron sprider sig i Norge! Vaccinet förlamade min katt! Kvällstidningarna trummar på med sina skräckbudskap. Somliga blir oroliga och vet inte vad de ska tro. Min fru har en kollega på sitt jobb som ägnar varje fikarast åt att måla fan på väggen. Hon verkar må bra av att sprida en massa obekräftade teorier och historier vidare. Av någon konstig anledning känner jag själv ingen som helst oro. Däremot är jag rädd för vinterkräksjukan. För den fick jag nämligen förra vintern och det var ingen rolig syn.
SVT visade en dokumentär om Keith Harring ikväll. Jag har alltid gillat honom. Det framgick hur otroligt produktiv han var. Han gjorde tiotusentals teckningar, målningar, skulturer och konstinstallationer med mera. Själv gillar jag allra bäst hans stora målningar på husfasader. De kunde verkligen liva upp en tråkig plats. Eller vad tycker ni?

Carola var med på Skavlan. Hon skulle sjunga men började snart waila, fast låten var väl ärligt talat inte särskilt bra från början. Johnny Cashs dotter Rosanne Cash var också i studion. Hon berättade om hur hennes pappa gett henne en lista med 100 countrysånger som hon borde känna till. Nu hade hon gjort en skiva med 12 av dessa. Jag har hört historien förut men det gjorde inget. Synd bara att hon inte berättade för Carola hur man kan framföra en sång med ett kristet budskap - utan att göra bort sig. Det visste nämligen hennes pappa en hel del om.
http://www.youtube.com/watch?v=mQkFxfyHgMk&feature=related

Vi rör oss ni står still

Igår gick jag på min lediga dag med sonen till Universeum. Han sov i vagnen och jag lyssnade på Kents nya skiva "Röd". Jag får erkänna att jag på förhand varit lite skeptisk, men den är faktiskt riktigt bra emellanåt. Visst saknar jag gitarrerna och Jocke Bergs texter är obegripligare än nånsin, samtidigt måste jag konstatera att de har lyckats förnya sitt sound i takt med tiden. Kent 2009 låter inte som Kent 1998 och även om jag kanske gillar deras gamla skivor bättre är det roligare med ett band som försöker förnya sig. Eller som de själva uttryckte saken i 747 för några år sedan;
Ni kan skratta om Ni vill
Håna oss Vi rör oss Ni står still
November är full av födelsedagar. Imorgon fyller min älskling år. Man inser att man håller på att bli gammal när man uppskattar att ge andra presenter nästan lika mycket som att få egna. Jag gjorde ett vuxentest för ett tag sedan. En fråga var: Brukar du ge andra dyrare juklappar än du får själv? Ett av svarsalternativen var: Nej, för då hamnar man ju på minus. Ha ha!

Deppiga sånger nästan alltid bäst

Jag har kommit fram till att den bästa musiken nästan alltid är sorgsen, vemodig eller arg. Det är nog därför jag inte gillar musikaler, revyer, spex, dansband, schlagerartister, studentsånger, Robert Broberg, Markoolio eller Håkan Hellström. Och det är därför jag inte gillar kommersiell radio eller tv-program såsom Doobidoo, Singin Bee Celeb, Dansbandskampen eller Körslaget. Nej, om jag fick välja skulle de visa Patti Smith-dokumentären Dream of Life eller kanske Leonard Cohens I´m Your Man istället.

Load rockar visst

Några av mina favoritskivor betraktas av recensenter och musikkritiker som dåliga. Men vad som kanske är än mer förvånande är att somliga dessa skivorna tycker till och med hardcore fansen är dåliga. Ett sådant exempel är "Load" av Metallica. På Wikipedia står det om skivan: "Totalt sett blev dock inte albumet en av Metallicas större framgångar, snarast lyckades det göra både de gamla och de nyare fansen besvikna. Vissa bilder i skivans texthäfte upprörde många fans då bandmedlemmarna var sminkade, kortklippta och med en annorlunda klädstil." Fansen betraktade alltså skivan som dålig för att gruppen inte såg ut som vanligt. Andra tyckte den var dålig för att gruppen avvek från sitt gamla sound. De spelade inte Trash metal utan snarare Heavy metal med inslag av klassisk rock n roll. Kanske är det därför jag tycker skivan är så bra? Faktum är att jag tycker det är en av deras bästa skivor. Fast ibland tror jag man gillar vissa skivor bara för man lyssnade på dem väldigt mycket vid en viss tidpunkt i livet. Load släpptes den 4 juni 1996 och jag minns att vi lyssnade på den väldigt mycket just den sommaren då jag fyllde 18 år.

Lite ris och ros från den gångna helgen

GP:s musikredaktör Johan Lindqvist förstår inte grejen med Lars Winnerbäck. I fredagens tidning ägnade han en hel krönika åt detta. Det gjorde därför knappast någon förvånad när lördagens (den första av tre utsålda) konsert i Lisebergshallen bara fick en tvåa av hans kollega. Kändes sådär lagom objektivt. Det finns bara två artister som får högsta betyg i GP. Det är Håkan Hellström och Bruce Springsteen. Bruce förtjänar det i regel ;-) men det finns ju andra artister som också gör det.
Köpte ju en Ipod Nano i veckan. Tog några bilder på den för att kunna visa här, men de blev inte något vidare. Ljuset från blixten reflekteras i plastfodralet, men den är riktigt snygg i verkligheten. Däremot är jag inte så nöjd med Itunes. Programmet vill hela tiden koppla upp sig mot Itunes Store och där ska man ladda ner filmer, musik och spel med mera till otroliga överpriser. Somliga av mina filer saknar bilder, då de kommit in i datorn på tvivelaktigt vis. Itunes Store vill fixa detta mot att jag knappar in mitt kreditkortsnummer. Men om jag inte vill det då? Ja, då får jag inga bilder. Inte heller får jag använda alla Ipodens funktioner som jag redan betalat för. Hmm. Jag är skeptisk, som Stefan Sauk brukade säga.

Vi besökte morbror Davids grav och tände ett ljus igår. Det kändes bra. Kyrkogården var full av ljus. John hjälpte till som ni kan se på bilden nedan.

Idag var vi och hälsade på nära och kära i Borås. Passade på att gå en promenad också. Tyckte det här trädet var fint. Alla löven har ramlat av men äpplena sitter kvar.

Shop til you drop..

heter en sajt på nätet som säljer det mesta till hugade spekulanter. I veckan känns det faktiskt som jag gjort just detta. Handlat lite för mycket alltså. Jag har handlat: födelsedagspresenter till min familj, en ipod nano (får beskriva denna vid ett senare tillfälle), vinterdäck (av en gubbe som satt ut annons på Blocket) och en bil. Bilköpet känns förstås mest nervöst. Det är verkligen som att köpa grisen i säcken att köpa en bil. De kan se jättefina ut, men om de verkligen är bra visar sig först efter ett tag. De kan ju ha alla möjliga dolda fel som är svåra att upptäcka vid köptillfället. Men det värsta den här gången var att det egentligen inte var något fel på vår gamla bil, bortsett från att bromsskivorna behövde bytas, så fungerade den utmärkt. Men varför köpte ni då en ny bil undrar ni kanske då? Jo, för att den gamla var så liten. Inte minst bagautrymmet var på tok för litet för en barnvagn och alla skrymmande prylar som hör därtill. Kort sagt av praktiska skäl och det känns ju sådär lagom kul.
Jag var helt inställd på att hjälpa en kompis att flytta imorgon men så visade det sig att det hade han redan gjort i veckan så nu får vi komma på inflyttningslunch istället. Kan man få ett bättre besked en fredagskväll?

Med anledning av Halloween

Det är fler som gillar zombiefilmer...
http://www.gp.se/kulturnoje/film/1.238568-zombiefilm-som-bast-pa-halloween

De senaste 10 årens bästa skivor

I senaste numret av den brittiska musiktidningen Uncut har redaktionen valt ut decenniets 150 bästa skivor och det är en mycket märklig lista får jag säga. Den toppas av White Stripes "White Blood Cells" och med på listan finns ytterligare 4 skivor från gruppen. Bob Dylans "Love and theft" ligger på andra plats (!) medan den i mitt tycke betydligt bättre skivan "Modern Times" ligger på åttonde plats. Portisheads totalsågade "Third" återfinns på tolfte plats. Annars dräller det av personliga favoriter såsom Fleet Foxes, Johnny Cashs "Solitary Man" och "The Man Comes Around", Robert Plant & Allison Krauss "Raisin Sand", The Strokes "Is This It", Bruce Springsteens "The Rising", Ryan Adams "Gold" och "Heartbreaker" med flera. Men jag saknar skivor av John Cale, The Killers och Ed Harcourt. För att inte tala om all bra svensk musik som gjorts under det senaste decenniet, men man kanske inte kan begära att de ska hålla koll på svenska artister? Fast nog hade de kunnat tagit med något av The Hives, The Cardigans, Soundtrack of Our Lives eller kanske José Gonzales? De har ju alla firat stora framgångar i såväl USA som England.

Lyckad försäljning

Jag sålde ett spel på Tradera igår. Det var ett Nintendo spel jag fick julen 1986. Jag har alltid haft på känn att det inte var så vanligt då inga andra ungar hade något liknande på den tiden. Inte för att det inte fanns gott om den här typen av spel, men just den här sorten var lite ovanlig. Hur som helst jag la ut den på Tradera och igår avslutades auktionen. Jag fick 2025 kr för spelet. Det kändes lite asburt måste jag säga. Ett spel som legat i min byrålåda i över 20 år visade sig vara en raritet. Det följde inte ens med några batterier på köpet. Nu ska jag köpa en Ipod för pengarna, fast jag betvivlar att den kommer vara en raritet om 20 år. Nej, då får man nog allt köpa en skrivmaskin eller analog kamera istället.

En ny zombiefilm

...med titeln Zombieland har premiär idag. Jag är väldigt svag för den här typen av filmer. Tror det delvis beror på att de lyckas så bra med att skapa en vi mot dem känsla. De levande mot de döda om ni förstår vad jag menar. Sedan är de ofta vansinnigt spännande också. De kan sluta hur som helst. Inte sällan med att allt går åt fanders. Det finns en apokalyptik stämning i filmerna som tilltalar mig. Sedan är de förstås fulla med svart humor också. Kolla in trailern:
http://www.youtube.com/watch?v=M-cIjPOJdFM

Dags för lite Warren Zevon

Detta är för närvarande min favorit med Warren:
http://www.youtube.com/watch?v=S5puAN1PGQw
Originalversionen är förstås bättre men den är grym här med.

Nano, Touch eller något annat?

Jag funderar starkt på att skaffa mig en sådan här:

Eller kanske en sådan här:

Eller kanske något annat märke. Vill egentligen inte köpa samma pryl som resten av västvärlden, men det går ju inte att komma ifrån att de är väldigt snygga och funktionella. Apple har verkligen lyckats med sin design.

Lambresso är Kapten Stofil

Det skulle kunna vara Kapten Stofil som skrev den här bloggen. En bakåtsträvare som ständigt pratar om hur det var bättre förr, men jag kan inte hjälpa det. Ett företag som var bättre förr är Posten. De senaste åren har de lagt ner mängder av postkontor och istället låtit lokala livsmedelsbutiker sköta ruljangsen. Det fungerar väl hyggligt för oss kunder, men frågan är hur lönsamt det är för butikerna? Jag har hört att förtjänsten är så gott som obefintlig men Posten tjänar förstås storkovan. För några månader sedan fick vi ett informationsblad i brevlådan. Det stod att Posten såg över sina rutiner och att vi nu kunde räkna med att brevbäraren skulle komma sent på eftermiddagarna. Idag när jag skulle posta ett brev hade den gula brevlådan försvunnit. Jag fick gå till nästa ställe. Där var lyckligtvis brevlådan kvar men det satt ett klistermärke på lådan där det stod att den i framtiden kommer tömmas klockan 14.00 på vardagar. Vad blir nästa goda idé? Att brevbärarna slutar lägga posten i era brevlådor och lämnar den nere i entrén istället. Fast vänta lite nu. Det förslaget finns ju redan.
http://www.kaptenstofil.net/

Snart är det jul

Åtminstone kan man tro det. Julmusten har återvänt till butikerna (drack min första flaska igår) och när vi besökte IKEA förra helgen kunde vi konstatera att de redan har plockat fram julpyntet. Rädda Barnen kör en annonskampanj just nu som riktar sig till företag. De uppmannas köpa julklappar för dyra pengar för att på så vis kunna bidra till verksamheten. Till råga på allt släppte Bob Dylan en julskiva i veckan. Jag har inte hört den själv ännu, men det lär vara klassiska julsånger för hela slanten. Han blir inte mindre egensinnig med åren den där mannen. Men för att återvända till ämnet. Det känns som om julförberedelserna börjar tidigare för varje år. Visst jag gillar också julen, men tycker nog att man kunde vänta ett tag till. Kanske till slutet av november? Nu riskerar man ju tröttna på alltsammans när det väl är dags. För egen del vet jag inte riktigt hur mycket julfirande det blir i år. Vi ska få en bebis omkring den 22/12. Kan bli svårt att kombinera med julstök.

Vart tog alla bensinmackar vägen?

Det har varit lite mycket att göra på jobbet på sistone. En massa möten att gå på som gör att man inte hinner med sitt vanliga jobb. Vi älskar möten i Sverige. Gärna långa sittningar. Själv gillar jag korta möten med kaffe och konkreta resultat.
Dagens i-lands problem: I Göteborg håller man på och plockar bort varenda bensinmack. Jag brukade tanka vid Kapellplatsen på väg hem från träningen, men i våras togs macken plötsligt bort. Min andra favoritmack vid St. Sigfrids plan försvann i somras och nu igår när jag skulle jag tanka på Norra Gubberogatan hade de tagit bort den med. Helt otroligt! Sedan håller man på och utreder om vi ska införa biltullar också. Jag kanske ska skaffa en eldriven EU moppe istället?
Hörde på radion för en stund sedan att regeringens enmansutredare kommit fram till att det var fel att ge pengar till de företag som drabbats av stormen Gudrun respektive Tsunamikatastrofen i Asien. Det det rubbade nämligen konkurrensen. Naturkatastrofer av den här typen är något man får räkna med. Ja, mycket dumt ska man höra innan öronen faller av som det brukar heta. Själv tycker jag det är självklart att samhället ska ersätta företag som kostnadsfritt flugit hem skadade och döda som drabbats av en katastrof. Och jag tycker det är självklart att man ersätter bönder som förlorat all sin skog och därmed hela sin framtida inkomst över natt, men jag kanske missat något?

Vacker utsikt

Lyssnar flitigt på Ebba Forsbergs nya skiva just nu. Hon sjunger Leonard Cohens låtar på svenska och jag måste säga att hon gör det grymt bra. Här kan ni lyssna på två exempel (Här är det & Dansa mig till kärleken):

http://www.myspace.com/ebbaforsberg

Träden är vackra så här års. Det här är utsikten från vårt vardagsrum.

Veckans nyheter

Den gångna veckan har vi fått reda på:
1. Att Obama är en fredsduva.
2. Att Lars Lagerbäck inte kan trolla.
3. Att svenska poliser gillar att använda batongen (egentligen ingen nyhet).
4. Att det kanske var onödigt att beställa 18 miljoner doser vaccin när de levereras först efter att svininfluensan är över.
5. Att Thomas Bodström och Anders Borg är penningkåta. Bodström tycker inte man behöver vara med i riksdagen när man kan få advokatarvoden för att befinna sig någon annanstans. Borg hyr ett studentrum för sina 97 000 i månaden, men ändå kollar jämförelsepriser på ICA.
Jag såg första delen av SVT:s "Fallet" idag. Kvällens avsnitt handlade om Hagamannen. Jag var inte så imponerad. Jag fick inga direkta svar på hur en människa kan våldta och misshandla kvinnor och sedan gå hem till sin familj och låtsas som ingenting. För att försöka råda bot på tittarnas alla frågor valde SVT att intervjua en psykolog efter programmet. Hon talade med en monoton röst och beskrev att det tydligen är vanligt bland sexförbytare att de lever någon form av dubbeliv. Sedan berättade hon att de ofta har många sexuella fantasier, att de konsumerar stora mängder pornografi, att de inte sällan har blivit utnyttjade som barn, att de mår väldigt dåligt psykiskt osv. Inga direkta nyheter eller svar där heller med andra ord. Det där kunde ju till och med jag kokat ihop.

Danmark 1 - Sverige 0

Usch vad besviken man kan bli! Innerst inne tycker jag inte att vi har i VM i fotboll att göra. Laget är inte tillräckligt bra helt enkelt men trots det så går man ju där och hoppas. Nu får vi istället hoppas att Lars Lagerbäck går tillbaka till jobbet som gymnastiklärare och låter en tränare med lite visioner ta över. Alla är så imponerade över att han tagit Sverige till så många slutspel men när vi väl varit där har vi ju inte direkt imponerat.

Ny skiva av David Urwitz

Nya skivan "Så lång det är möjligt" fick bara en trea i GP, men så var det inte heller Johan Rylander som recenserat (han brukar alltid ge David en femma).
http://www.davidurwitz.se/

Vad är roligt egentligen?

Tidningen Kupés (ni vet den där blaskan som finns på tågen?) läsare har röstat vem de tycker är Sveriges roligaste komiker. Det blev föga förvånande Robert Gustavsson som vann. Med på listan var även Hasse & Tage, Killinggänget, Johan Glans, Mia & Klara och en massa andra. Jag började fundera över vad jag själv tycker är roligt. Jag har kommit på att jag många gånger inte tycker samma sak som alla andra. Bland de ovan nämnda är det nog bara Killinggänget jag skrattar högt åt. Kortfilmen Torsk på Tallin är en modern klassiker men långt ifrån allt de gjort har varit roligt. Robert Gustavsson kan vara rolig t.ex. när han härmar Tony Richardson eller i Torsk på Tallin, men ibland tycker jag han bara är tröttsam. Jag såg Roast på Berns förra veckan. En massa komiker med Henrik Schyffert i spetsen satt och skämtade om varandra. Jag skrattade till några gånger men efter en stund blev de alltför elaka för min smak.
Lasse Eriksson tycker jag är rolig. På bokmässan stod han, likt en försäljare på Kiviks marknad, och pratade om boken Humorbefrielse. Bokens olika författare tar upp alltifrån akademisk humor, Freuds humor till glädjen i att få folk att skratta. Lasse fick mig att köpa boken trots att jag inte brukar intressera mig för den typen av litteratur. Jonas Gardell kan vara väldigt rolig i sina böcker såsom "Så går en dag ifrån vårt liv och kommer aldrig åter". Men även när han står på scen kan han ibland vara våldsamt roligt. Arto Paasilinnas böcker är också väldigt roliga inte minst Kollektivt självmord och Hoppsan, jag är död!
Carl-Einar Häckner är väldigt rolig när han står på scen på Liseberg och gör utflippade grejer som att hugga halsen av en kanin med en giljotin. Eller när han visar ett skelett för att illustrera vad som hände med en man i publiken som inte applåderade tillräckligt. Slutligen kan jag tycka Roy Anderssons filmer "Sånger från andra våningen" och "Du levande" är riktigt roliga. Somliga tar dem på blodigt allvar och upplever dem som deprimerande, men jag tror faktiskt att Roys avsikt är att man ska kunna skratta åt eländet.

Smutsiga jeans

Jag köpte mig ett par nya jeans häromdagen. När jag kom hem hittade jag en lapp som butiksbiträdet smugit i påsen. Där stod det att man inte skulle tvätta jeansen på åtminstone ett halvår, helst ännu längre. Sedan skulle man gå med i en tävling på nätet och fota sina jeans för att tävla mot andra smutsiga byxor. Den som har det snyggaste slitaget vinner. Jag kände mig som Danny Glover i Dödligt vapen-filmerna: "I´m to old for this shit!" Jag kanske kan tvätta dem som vanligt och sedan besöka en 4H gård efter ett halvår. Jag rullar runt lite bland grisarna i stian, knäpper några bilder och säger att jag haft dem på mig hela tiden. Lysande Sickan!
http://www.nudiejeans.com/start
Kent har släppt en ny singel. Vet inte om jag är så förtjust i att de numera försöker låta som Depeche Mode.
http://www.youtube.com/watch?v=ngA1EAxduPM
Imorgon ska jag till fjollträsk (Sthlm) på konferens. Tåget går klockan 06.00. Fakirtåget eller vad det nu brukar kallas. Tidigt är det i alla fall.

Broder Daniel forever

Såg "Broder Daniel forever" på tv igår. Filmen handlade om Broder Daniels sista spelning på Way Out West förra sommaren. Förmodligen deras bästa framträdande någonsin, men trots detta var inte filmen fullt så bra som jag hade hoppats på. Det var klipp från deras repetitioner, intervjuer med bandet och några låtar från Way Out west-spelningen med gråtande småtjejer vid scenkanten. Resten av filmen bestod mest av vyer från Göteborg, bland annat hade man under en lång stund filmat lyftkranar som flyttade containrar i Gbg:s hamn. Fråga mig inte varför.
Problemet med Broder Daniel var att de i stort sett aldrig levde upp till publikens förväntingar. De var kort sagt bättre på skiva än på scen. Lite som Sex Pistols (inte för att jag någonsin sett dem spela men jag tror att det kan ha varit så). Broder Daniel såg jag däremot i Lund för drygt tio år sedan. Det var en otroligt dålig spelning. De var aspackade och röjde runt i 20 minuter, någon i bandet (minns inte vem) ramlade in i några högtalare och sedan var alltsammans över. I filmen framgick det ganska tydligt att de visste om att de gjort många besvikna genom åren genom att inte ta sin uppgift på allvar. Däremot handlade den förvånansvärt lite om gitarristen Anders Göthbergs tragiska bortgång. Visst pratade de om honom, men Henrik Berggren konstaterade att han saknade Anders långt innan han tog livet av sig. De hade glidit isär. Anders hade flyttat till Stockholm och skaffat familj, men några närmare förklaringar än så fick vi aldrig. Inte heller några teorier kring varför han tog sitt liv. Kanske ville de inte prata om sådant framför kameran. Fullt förståeligt i så fall.

Övergivna platser

Här en sida jag har kollat in lite på sistone:
http://www.jornmark.se/
Vet inte varför jag är så fascinerad av övergivna platser, men jag är ju inte ensam. Jörnmarks böcker säljer otroligt bra. Ett tag jobbade jag med ett industrihistoriskt projekt i Småland. Vi besökte många gamla industrifastigheter i Gnosjö med omnejd. Det var inte ovanligt att tiden stått still på många av de där platserna och det gällde oavsett om det fortfarande fanns verksamhet kvar i lokalerna eller inte. Ett av de där företagen har blivit ett museum; Hylténs industrimuseum. Där har allt lämnats kvar till eftervärlden precis som det var då de sista ägarna lämnade stället i slutet av 1970-talet.

Gubben kan än...

Den 2:a oktober släpper Kris Kristofferson "Closer to the Bone". Den första sedan "This Old Road" från 2006. Kristofferson har hunnit bli 73 år gammal och låter emellanåt lite knarrig, men förra skivan var riktigt bra. Han gör det inte så komplicerat nuförtiden, utan det är mest gitarr, munspel och sång. När han spelade på Konserthuset för något år sedan så gjorde han ett väldigt starkt intryck på mig. Inte för att han sjöng eller spelade så bra, utan för hans utstrålning och scennärvaro. Han lyckas charma alla med sin humor och sina historier. Sedan har han ju förstås skrivit ett antal riktigt bra låtar också.
Bob Dylan sjunger med på några låtar på nya skivan. Om ni inte vill ägna er åt olagligheter (skivan ligger redan ute på nätet) kan ni lyssna på singeln här:
http://www.youtube.com/watch?v=6ZqTlVmctQY

Bokmässan och Winnerbäcks 112 sånger

Igår var jag på Klompklomp 30 års fest. Det var mycket trevligt. Vi höll till på Bryggan under bron som var en mycket charmig lokal vi Götaälvbron på Hisingen. Massor av trevliga vänner, god mat och Klompklomp i högform. Vad kan man mer begära?
Idag besökte jag Bok- och biblioteksmässan med min far. Det var som vanligt; fullt med folk, mycket att se och en väldig massa böcker till bra priser. Köpte lite av varje, men är nog mest nöjd med "Off the Road" av Carolyn Cassidy som precis kommit ut på pocket. Lars Winnerbäck har i dagarna släppt en bok med alla sina låttexter. Han var på plats och signerade denna. Kön ringlade sig lång genom lokalen och han satt där minst i en och halv timme och skrev. Sedan blev han intervjuad av musikjournalisten Jan Gradvall. Publiken fick dessutom lyssna till skådespelaren Jonas Karlsson som läste upp några av hans låttexter. Något han gjorde så bra att till och med Winnerbäck själv var imponerad. Frågan jag ställer mig är dock varför han ger ut den här boken? Alla hans texter finns ju med i konvoluten på skivorna. Boken innehåller inte heller, såvitt jag kan förstå, några ytterligare kommentarer om låtarna t.ex. hur de kom till eller vad de egentligen handlar om. Nej, bara texterna rakt upp och ner med lite bilder. Är det ett sätt att dra in lite extra pengar i dessa nedladdningstider? Fast i programmet stod det att Winnerbäck sålt mer än 1 miljon (!) skivor och det tyder ju faktiskt på att hans fans är den lojala typen. Kanske vill han bara göra som sina förebilder; Dylan och Lundell, som ju också gett ut böcker med sina låttexter. Intressant att konstatera var i alla fall att Peter Le Marc i dagarna gett ut en liknande bok med sina texter och att även han var på plats på mässan för att signera denna.

Skavlan bäst på tv

Har precis kollat på dagens avsnitt av Skavlan. Gillar det verkligen. Bra gäster och intressanta diskussioner, men jag har funderat lite över varför programmen är så bra. Jag tror att det till stor del beror på hans medarbetare. I samband med tv-galan såg man några "behind the scenes" klipp från inspelningarna. Det är inget litet team som ligger bakom produktionen och alla de frågor som Skavlan ställer så naturligt bygger på noggranna förberedelser. Jag diskuterade det här litegrann med en kollega på jobbet häromdagen. Vi pratade om Stina Dabrowki som förr i världen alltid gjorde så bra program, men som nuförtiden inte är något vidare. Beror detta på att hon inte längre har duktigt team bakom sig? Jag vet ärligt talat inte men det är inte otänkbart.

Bossen fyller 60!

Höll nästan på att missa att Bossen fyllde 60 år idag. Att han är såpass gammal känns konstigt. Ni som fick tillfälle att se honom i somras måste hålla med mig om detta. Han har en fysik och en energi som är helt otrolig. Han skulle lika gärna kunna vara 31 som jag...
http://www.gp.se/kulturnoje/1.209878-springsteen-60-ar

Pearl Jams nya i högt tempo

Backspacer heter Pearl Jams nya skiva, den nionde i ordningen. Skivan går i samma stil som deras förra självbetitlade album från 2006. Vid en första genomlyssning tycker jag det låter som om de flesta låtarna har ett högt tempo med mycket gitarrer. Jag hade hoppats på en mer lågmäld skiva, ungefär som soundtracket till "Into the Wild" som ju sångaren Eddie Vedder knåpade ihop på egen hand. "Just Breathe" är vid en första lyssning den enda låten som sticker ut på det viset. Det är i alla fall intressant att konstatera att de övergivit sina tidigare ideal att inte marknadsföra sina skivor med videos. Kanske hänger detta samband med att de lämnade sitt skivbolag Epic Records för att ge de ut sina skivor på egen etikett. Singeln heter "The Fixer" och videon till denna kan ni se nedan.
http://www.youtube.com/watch?v=2E1UxWOFSvw

Intressant för dig med?

Igår var jag ute på krogen för första gången på evigheter. Det var sig likt. Jag besökte Diamond Dogs med några vänner för att se Streetlights premiärspelning. Bandet består av ett gäng boråsare som jag känner litegrann. Det var en rolig upplevelse även om de kanske få slipa lite på sitt framförande. Det var extra roligt att de enbart spelade sina egna låtar. Lite senare på kvällen spelade nämligen ett coverband som var väldigt förutsägbara. De framförde enbart rockklassiker såsom låtar av Creedence och Elvis, för att inte tala om Smokies "Living next door to Alice". En låt jag måste säga att jag har mycket svårt med. Varför är det så kul att publiken skriker "Alice, who the fuck is Alice?". Jag har aldrig fattat grejen.
En rolig episod under kvällen var när min vän M skulle diskutera vad han ska göra under sin föräldraledighet. Vi satt på ett kebabställe som var fullt med folk. En ung tjej frågar om hon får sätta sig vid vårt bord. Det får hon. Ganska snart börjar M berätta om sina planer, men det roliga är att han börjar sin utläggning med att vända sig till tjejen och säga: "Det här kan vara intressant för dig också." Hennes min var obetalbar. Det var det uppenbarligen inte. Hon gick därifrån kort därefter och lämnade halva sin kebab.
I fredags kom en ny skiva av Ebba Forsberg "Ta min vals", där hon tolkar låtar av Leonard Cohen. Mikael Wiehe har översatt texterna till svenska. De har redan tidigare samarbetat framgångsrikt när de spelade in en skiva med Dylanlåtar tillsammans för något år sedan. Lyssna mer på Ebba här:
http://www.myspace.com/ebbaforsberg
Leonard Cohen fyller för övrigt 75 år imorgon. Stort grattis och krya på dig!
http://sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article551427/Leonard-Cohen-kollapsade-pa-scen.html

Trött på Ankan

Mycket prat om den där Anna Anka nu. Såg en kvart av Hollywoodfruar. Ankan satt och snackade skit om familjens barnflicka. "Hon tjänar 16 000 dollar om året. Det är vad jag lägger på smink på en månad." Jaha. Vad lär vi oss av detta? 1. Hon behöver mycket smink. 2. Hennes barnflicka är underbetald. 3. Ankan är en gås.

På resande fot

Idag reste jag till och från Mariestad. Fem timmars resande. Ett underbart tillfälle att lyssna på musik. Jag lyssnade bland annat på nya Mark Knopflers nya skiva "Get Lucky". Jag kan inte påstå att jag gillade den speciellt mycket första gången, men den blir bättre med tiden. Tempot är lågt och emellanåt låter det mer som irländsk folkmusik komplett med flöjter och fiol. Knopflers röst och gitarrspel känner man dock igen. Han har ett eget sound precis som Carlos Santana eller The Edge. Det finns en handfull gitarrister jag skulle kunna känna igen om ni så väckte mig mitt i natten och Mark Knopfler är en av dem. Ni kan själva lyssna på singeln här: http://www.markknopfler.com/
De nya Beatlesskivorna har också färdats genom cyberrymden in i min mp3-spelare. Ljudkvalitén är det inget fel på, men det funkar faktiskt inget vidare att lyssna på dem i hörlurar. Trummor å bas i ena örat och sång å gitarr i det andra. Den här gången har man ju dessutom lagt ner ett stort arbete på att omvandla dem till mono, men de versionerna går bara att köpa som en hel box för 2859 kr (på Bengans). Varför släppte man inte mono- och stereoversionerna tillsammans som dubbel-cd?
Alla pratar om att Patrick Swayze är död. Det är förstås sorgligt men vem tänker på tv-kocken Floyd? Den enda jag känner till som skrivit en hel bok om återställare.

Bästa Beatlesskivan...

i vår omröstning blev inte oväntat Sgt Pepper, med totalt 6 av 12 röster. Abbey Road, Rubber Soul och The White Album fick alla två röster vardera, men ingen röstade på Revolver. Lite förvånande tycker jag. Det är en riktigt bra skiva. Eller vad sägs om Eleanor Rigby, For No One och And Your Bird Can Sing? Men det kanske främsta skälet till att Revolver är så bra är för att den inte har några lågvattenmärken. Både på The White Album och Abbey Road finns det ju trots allt några låtar som inte riktigt håller måttet. Men det var ju Sgt Pepper som vann. Där kan vi prata om en helgjuten platta. En skiva som Is getting better all the time...

Här är ditt liv var nog bättre förr

Jag satt och kollade på "Här är ditt liv" med Oldsberg igår. Kvällens gäst var Mikael Persbrandt. Idag läser jag i tidningen att Oldsberg inte kan misslyckas. Jag vet inte om jag håller med. Tycker kanske inte att programmet var ett misslyckande, men inte så värst bra heller, bortsett från klippet med Thommy Berggren som var lite småroligt. Han tycker Persbrandt springer runt med sin pistol lite för ofta och det är ju bara att hålla med. Tv-serien "Oskyldigt dömd" som gick förra året i TV4 var riktigt dålig. Annars hade alla gäster bara postiva saker att säga om Persbrandt. I kvällspressen står det att han krävt att inga fd. flickvänner skulle medverka. Det kanske hade ändrat på den saken?

Sgt Pepper

...ser ut att vinna omröstningen. Hösten 1999 lyssnade jag till ett föredrag med George Martin i Lund. Temat för dagen var "The making of Sgt Pepper" och det är kanske det mest minnesvärda föredrag jag sett. Inte för att han på något vis var en fantastisk talare eller för att framförandet var särskilt proffsigt, nej för att det var George Martin som talade. En levande legend som producerat alla The Beatles skivor (förutom "Let it Be" då). Jag minns att han berättade små anekdoter om hur skivan kommit till och avfärdade myter om att gruppen skulle varit påtänd. Mycket av materialet finns med i en brittisk dokumentär från 1992, som finns ute på Youtube (se länk nedan). George Martin var nästintill döv efter alla år i inspelningsstudion, men verkade för övrigt vara i fin form. Egentligen är det ganska konstigt att han, som var såpass mycket äldre än Beatlarna själva (född 1926), överlevt både John Lennon och George Harrison. Men vem har sagt att livet ska vara rättvist?
Bästa låten på Sgt Pepper? Tveklöst "A Day In the Life".
http://www.youtube.com/watch?v=NRr37NxL5qc

Livebox med Tom Petty

Med risk för att återigen bli stämplad som gubbrockens främste förespråkare måste jag tala mig varm inför Tom Pettys nya livebox som kommer nu i höst. Den ska innehålla livematerial från mitten av 1970-talet till och med 2007. Totalt 62 låtar fördelade på 5 cd. Ni kanske inte tycker det är av intresse, men då har ni fel. Alla gillar Tom Petty, de bara inte vet om det. Åtskilliga fester, bilresor och middagar har jag spelat mina Pettyskivor och kan bara konstatera; i stort sett alla gillar honom. Han är som Simon & Garfunkel eller Beatles. Gillar man inte dem gillar man inte musik. Här en personlig favorit:
http://www.youtube.com/watch?v=qNxfPAF1frM
Några avsnitt ur de nya Beatlesdokumentärerna ligger redan ute på nätet. Här ett exempel:
http://www.youtube.com/watch?v=E1SJa-VJDPQ

The Beatles remastered

I övermorgon kommer de efterlängtade Beatlesskivorna i nytt format. Naturligtvis är det ett sätt att tjäna pengar på musik vi redan hört, men det verkar ändå som om de är extremt välgjorda. Varje skiva innehåller t.ex. en DVD dokumentär om hur det gick till när den spelades in. Själv är jag mest sugen på Rubber Soul, men det är nog mest för att jag inte har den förut (förutom som mp3-format då). Att välja en favorit Beatlesskiva är annars oändligt svårt, men jag måste ändå vara så tråkig att jag säger Sgt Pepper.

Underhållning på hög nivå

Gott om bra film på bio just nu. Verkar det som, kanske jag får tillägga, för nuförtiden har man ju inte så mycket tid över att gå på film. Jag försöker dock alltid hinna med att se en del hemma. I helgen har det varit ovanligt många; Revenge of the Middle-Aged Woman (inget att rekommendera), Brokeback Mountain och Barnhemmet. Den senare var lite otäck och väldigt sorglig. Den bästa underhållningen fick jag dock när vi såg vm-kvalet i fotboll med Sverige-Ungern. Det var högklassig spänning med ett slut som få regissörer kan toppa. Zlatan var, åtminstone i min ögon, en besvikelse i 93 minuter, men vad spelar det för roll när han bröstade in bollen i den 94:e? Det blev inte ens någon avspark efteråt. Klockan visade ju 93:08 och det var ju bara 3 minuters tilläggstid. Otroligt!

Brokeback Mountain

Jag såg precis Brokeback Mountain. Jo, jag vet jag borde sett den för längesedan, men det blir sådär ibland. Man missar den på bio och sedan har alla andra redan sett och då är det svårt att få möjlighet att se den på tv. Hur som helst. Jag tyckte den var helt ok, men knappast så märkvärdig som alla recensenter vill göra gällande. Ibland känns det verkligen som att det är som i en reklamfilm jag såg för några år sedan. En journalist går ut och på lunch och låter sin assistent skriva åt honom. Innan han går säger han till henne: "Är det en japansk film ge den en fyra, franska filmer är väldigt inne just nu så de får en femma, amerikanska filmer en tvåa och så vidare. Det är inte så märkvärdigt." Jag kanske inte minns det hela ordagrant, men innebörden var i alla fall att många väljer att lyssna på vad andra tycker, istället för att tycka något själva. I det här fallet gjorde det kanske inte så mycket, filmen ändå var ju trots allt godkänd, men några fem fyrar som den fick i GP var den ju knappast värd.

Börja jobba igen

Idag var första dagen på jobbet efter lite drygt sex månaders föräldraledighet. Det gick rätt ok, men jag trodde inte jag skulle sakna min son så mycket som jag faktiskt gjorde. Vi har ju umgåtts varje dag nu under lång tid och lärt känna varandra riktigt bra. Han har så mycket grejer för sig. Bland annat har han lärt sig använda glasunderlägg på bordet, så nu ställer han vant sin nappflaska på ett underlägg på vardagsrumsbordet. Hur gulligt är inte det? Eller när han fyller ett decilitermått med vatten från sin nappflaska och sedan använder detta till att vattna blommorna. Han gör precis som vi vuxna. På gott och ont. Igår slog han upprepade gånger med sin plasthammare i väggen allt vad han orkade. Han hade ju sett pappa spika upp en tavla.

Oasis splittras

Ja det verkar som Noel till slut fått nog av lillebror Liam. Men om några år när pengarna är slut så kommer de säkert att återförenas. Jag minns när de var som mest kaxiga i slutet på 1990-talet och hävdade att de skulle bli större än The Beatles. George Harrison kommenterade saken med att vi får väl se hur många som kommer ihåg er om några decennier.
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article5714075.ab

Man tänker sitt

Fredrik Wenzel som var med och skrev manuset till Farväl Falkenberg hade i helgen premiär med en ny film som han skrivit och regisserat tillsammans med Henrik Hellström. Filmen har titeln Man tänker sitt och av trailern att döma verkar den gå i samma stil som Farväl Falkenberg. Inte alltför muntert med andra ord. Jag var inte helt "blown away" av den om jag ska vara ärlig, men skämtet "en mås, flera möss" var kul. Och så hade de förstås lyckats att skapa en viss stämning i filmen som till stor del berodde på att musiken var fantatisk. Här ett smakprov om ni inte hört den förut.
http://www.youtube.com/watch?v=1NpwN6E0M44

Gå vidare

Nu när begravningen har varit så ska man gå vidare. Det är kanske ingen som säger det rakt ut, men det är underförstått. Men att gå vidare är svårt för många i min närhet. Samtidigt är det nödvändigt. Att sörja 24 timmar om dygnet tar på krafterna. Det går helt enkelt inte. Att ta en dag eller kanske bara en timme i sänder är kanske det enda bra tips jag har hört i det här sammanhanget. Hörde en dikt häromdagen. Orden; "Din frånvaro upptar hela min tillvaro", etsade sig fast. Det är verkligen sant för många i D:s närhet.
Begravningen var fin men efteråt var jag helt utmattad. Pratade med några av D:s kurskamrater från Chalmers efter ceremonin. De var alla överrens om att han var otroligt begåvad. Behövde oftast inte ens plugga till tentorna. Hade han det för lätt för sig? Säkert inte, men man vill ju förstå alltsammans. Letar svar som inte finns. En ung begåvad människa kastar bort sitt liv.

Sorgliga låtar

D älskade verkligen musik. Han lyssnade på allt möjligt, men favoritgruppen var The Pogues. Annars var det mycket svenskt såsom Lars Winnerbäck, Anna Ternheim, Cirkus Miramar, Thåström och Ebba Grön. Igår planerade vi för hans begravning. Det blir mycket musik och givetvis många av hans favoritlåtar. Samtidigt kan vi förstås inte bara spela The Pogues för då skulle det hela likna ett irländskt bröllop. Men att bara spela sorglig musik känns ju inte heller rätt, för D var inte någon sådan person. Jag tycker att man på begravningen skall försöka minnas hur D var som person. Därmed inte sagt att vi inte får visa hur ledsna vi är över att han inte finns hos oss längre.
Sorgliga låtar finns det gott om kan jag konstatera. Mina favoriter är "Indifference" med Pearl Jam och "Hallelujah" med Jeff Buckley.
http://www.youtube.com/watch?v=tHDX9qb2-BQ&NR=1

Ny låt med Lars Winnerbäck

Här kan ni lyssna på Lars Winnerbäcks nya låt: http://www.myspace.com/larswinnerback
Gillar den skarpt. Texten känns passande just nu.
Jag får liksom ingen ordning på mitt liv
Det kan vara så förfärligt
Det kan vara så bra
Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd
Det kanske var pundigt
Det kanske var bra

Idag skiner solen

Ibland känns allt som vanligt men så blir man påmind om alltsammans igen. Det behövs inte så mycket. Kan räcka med en låt, ett inslag på tv eller en artikel i tidningen. Det värsta är alla frågor man inte får något svar på. Det är tur att vi har vår son som får oss att skratta. När vi ber honom säga mormor så säger han "Bobbo", men det roliga är att han också börjat säga "Bobbo" när vi ber honom säga mamma. Detta trots att han mycket väl kan säga mamma. Imorse frågade jag vad hans dagisfröken heter. Hon heter tydligen också "Bobbo"...

Ledsen

Jag har inte skrivit på några dagar - har inte haft någon större lust. Min fru förlorade sin lillebror i torsdags. Han skulle flytta ihop med sin flickvän till helgen och hade precis avslutat en femårig utbildning på Chalmers. Overklighetskänslan för oss anhöriga har sedan dess varit påtaglig. En känsla av att det här händer inte. Det är en mardröm som vi kommer vakna upp ur. Nu har det gått en knapp vecka och vi kanske har förstått vad som hänt, men det är fortfarande lika hemskt och obegripligt. Vi har massor av bilder på D som vi tittar på. Han ser glad ut. Det finns inte något spår av någon ångest eller något mörker. Det är så jag hoppas han har det nu.
Här är en låt som jag vet att han älskade men där texten nu får en annan innebörd:
http://www.youtube.com/watch?v=xFofMFww_ag

Dagisbekymmer

Jag håller på att skola in min son på dagis. Det går ganska bra men idag drabbades vi av ett smärre bakslag; en av de andra ungarna visade vem som bestämmer. Först puttade han ner min son från en klätterställning och sedan smällde han till honom när han satt och väntade i sin vagn. Givetvis sa personalen ifrån, men hur tillrättavisar man egentligen en tvåårig "bully"? Nej, vi får allt titta på "Kung-fu Panda" i helgen så sonen lär sig några grepp. http://www.youtube.com/watch?v=Oj5rS8-3xPI
Keppler var varken en man eller en kvinna utan ett par; Alexander Ahndoril och Alexandra Coelho Ahndoril. Läs mer här:
http://www.sr.se/sida/Artikel.aspx?ProgramId=478&artikel=3024559
Själv börjar jag bli lite trött på alla svenska deckarförfattare, undantaget Håkan Nesser då.

John Hughes död

Han dog den 6:e augusti av en hjärtinfarkt. I mitten på 1980-talet gjorde Hughes ett flertal sköna "High school-filmer" såsom Breakfast club, Some Kind of Wonderful och min personliga favorit Ferris Bueller´s day off (på sv. "Fira med Ferris"). Den senare handlar om den minst sagt påhittige Ferris Bueller som bestämmer sig för att låtsas vara sjuk och stanna hemma från skolan en dag. För att ta i lite extra påstår han att han i princip ligger på dödsbädden. Detta får skolans elever att starta en penninginsamling för den omåttligt populära Ferris. Pengarna skall gå till hans sjukvård... Ovetandes om detta lurar Ferris med sin kompis på diverse upptåg. Bland annat hämtar han sin flickvän på skolan genom att utge sig för att vara dennes pappa och lånar kompisens pappas Ferrari för en åktur. Jag tror jag sett filmen 10 gånger även om det var några år sedan nu. Självklart är den totalt orealistisk, men när jag var yngre tilltalade den mig oerhört. Tyvärr övergav John Hughes att göra ungdomsfilmer till förmån för familjekomedier såsom Beethoven och 101 dalmatiner och de fyra Ensam Hemma-filmerna. De blev alla stora publiksuccéer men de kommer knappast få samma kultstatus som hans 1980-tals produktion.
http://www.youtube.com/watch?v=rj1bJ2xd_As

Nya skivor att se fram emot i höst

Lars Winnerbäck ska ge ut en ny skiva i september med den något skumma titeln "Tänk om jag ångrar mig och sen ångrar mig igen". Samma månad släpper gubbrockens "okrönte kung" Mark Knopfler "Get Lucky". Detroit Cobras har också en ny skiva på gång. Arbetsnamnet är "Lost and found" men något releasedatum är inte spikat ännu. Till sist uppger Aftonbladet att Bob Dylan har en julskiva på gång. Den mannen verkar kunna komma undan med vad som helst.
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/article5619799.ab
http://www.youtube.com/watch?v=v8ZhLBO9NZY&feature=fvw

The Blue Ridge Rangers...

är namnet på John Fogertys nya skiva som kommer ut den 1:a september. Med på skivan finns låten "When Will I Be Loved" som är ett samarbete mellan honom och Bruce Springsteen. Ni kan lyssna på låten här: http://www.johnfogerty.com/
Det kanske inte är det bästa han gjort men låten är ganska småtrevlig.

Bonniers försäljningsknep

Jag vet inte om ni har sett all smyreklam som gjorts för Lars Kepplers bok "Hypnotisören", men det måste vara ett av de smartaste PR-knepen som genomförts de senaste åren. Ingen vet vem Lars Keppler är. Han/hon skriver under pseudonym och kan vara vem som helst. Kanske är det en redan känd författare? Statsministern som skaffat sig ett kvällsjobb? Maria Samuelsson som blivit av med jobbet? Är det en man eller kvinna? Häst, hund eller katt? Ingen vet. Alla undrar. Leif GW Persson sitter i morgonsoffan i tv och ser förbryllad ut. Bokens innehåll är ingen särskilt intresserad av. Den har ju blivit såld till mer än 20 länder innan den ens kommit ut!

Cool kamera

I höstas köpte jag en Olympus systemkamera och sedan dess har jag tagit en och annan bild. Somliga av dessa är jag nöjd med så jag tänkte faktiskt börja publicera dem här när andan faller på. Olympus har för övrigt precis i dagarna släppt sin nya Pen-P1 (se ovan) som är den första digitala systemkameran som inte är större än en vanlig kompaktkamera. Utseendet påminner inte så lite om Olympus gamla Penmodeller från 1970-talet. Jag tror denna kamera kan bli en succé. Storleken har nog hindrat många från att köpa en systemkamera. Tyvärr kostar Pen-P1 över 8000 kr men det sjunker förstås med tiden. Om ett halvår är de betydligt billigare.

Jag har blivit farbror!

Det har varit en lång väntan, framförallt för min bror och hans fästmö, men också för oss andra. Vi firade deras efterlängtade dotters ankomst med nyplockade hallon. Det finns gott om sådana just nu. Kan tyvärr inte bjuda er på dem, så ni får hålla till godo med en bra låt istället, och vad passar då bättre än Paul Simons "Born at the right time"?
http://www.youtube.com/watch?v=yaeUJAsUaZw

En helt fantastisk scenshow!

Scenen var verkligen spektakulär. Den största jag någonsin sett och med effekter som slår det mesta. Konserten var också mycket bra bortsett från att bandet envisades med att spela flera låtar från nya skivan. Somliga av dessa håller nämligen inte måttet, sämst var "Get on your Boots". Lyssna själva här: http://www.expressen.tv/noje/Musiksommar/1.1657557/u2-get-on-your-boots Det var först när de spelade låtar från Joshua Tree och Achtung baby som publiken verkligen gick igång. Själv tycker jag nog att "Sunday Bloody Sunday" och "Vertigo" var kvällens höjdpunkter. Två låtar som gavs ut 1983 respektive 2004. Detta illustrerar på något sätt gruppens storhet. Det är inte många artister som fortsätter att göra bra musik efter 3 decennier. Vi satt snett bakom scenen och hade förstås inte de bästa platserna. De som stod längst fram som hade betalt extra för sina biljetter. Intäkterna gick till att köpa aidsmedicin i tredje världen. Bonos engagemang är imponerande. Flera gånger under konserten uppmanade han publiken engagera sig i olika frågor och skänka pengar. Vid ett tillfälle spelades det upp ett förinspelat tal med den sydafrikanske ärkebiskopen Desmond Tutu där han pratade om att alla som vill kan åstadkomma positiva förändringar i världen. Vid ett annat tillfälle visades ett telefonnummer på videoskärmarna dit man kunde ringa för att skänka pengar till en hjälporganisation. Det är dock uppenbart att inte alla är postiva till att Bono ibland låter som en politiker. Många tycker att man ska skilja på underhållning och politik. Själv är jag mest nyfiken på vad resten av resten av bandet tycker. Det känns verkligen som det här är Bonos sak. Ingen av de andra tre säger ju något. Läs mer om Bonos organisation här: http://www.one.org/international/

Vilka fyller arenorna i framtiden?

Markus Larsson skriver i sin krönika att giganternas tid snart är ett minne blott (se nedan). Det var inte längesedan jag läste Johan Lindqvist i GP skriva samma sak. Jag tror inte på det. Markus Larsson nämner varken Coldplay eller Robbie Williams i sin artikel. Den senare tillhör inte mina favoriter men visst var det fullsatt på Ullevi för något år sedan. Coldplay skulle lätt fylla densamma, de sålde slut Stockholms stadion på en nolltid nu i sommar. Och det finns fler band som har potentialen bli ordentligt stora. Varför inte The Killers eller kanske Glasvegas? Självklart tar det tid för ett band eller en artist att bli så stor som Springsteen, U2 eller Rolling Stones, men det kommer att komma fler jättekonserter i framtiden. Inte mins eftersom dessa spelningar generar enorma summor pengar till en musikbransch som inte längre säljer några skivor. Dessutom får man inte glömma att publiken vill se den här typen av spelningar. Det är en upplevelse som man kan glädjas åt en lång tid efteråt. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/kronikorer/markuslarsson/article5585539.ab

Fick tag i biljetter till slut

Jag hade inte tänkt gå på U2 (man kan ju inte gå på allt eller kan man det Jonas?) men jag cyklade förbi Ullevi igår och såg delar av scenen. Det såg ut som om ett jättelikt UFO landat på gräsmattan. Jag har aldrig sett något liknande. Detta i kombination med de minst sagt postiva recensionerna från Barcelona gjorde mig otroligt sugen att se spektaklet. Idag såg jag av en händelse att det skulle släppas extrabiljetter och gick in på Ticnets hemsida. Helt plötsligt hade jag två biljetter till fredagens konsert. Eller som Cliffrocker brukar i säga i sådana här sammanhang; Jag hade inte råd egentligen men...
Tidigare idag lyssnade jag på Lalehs sommarprogram. Hon är lustig den där tjejen. Jag tycker hon är vansinnigt begåvad och charmig men ibland fattar jag inte vad hon pratar om. I vissa stunder låter hon som en blandning av Tomas Di Leva, Lisa Ekdahl och Jonas Birgersson. Det är flummigt, obegripligt och otroligt tröttsamt på samma gång, fast jag kanske bara inte fattar grejen. Hon spelade i alla fall mycket bra musik eller vad sägs om den "Kinesiska muren" av Evert Taube som jag aldrig hört förut. Här även med bilder:
http://www.youtube.com/watch?v=QrgzNI98r78

Insnöad på JJ Cale mitt i sommaren

Jag har fullständigt snöat in på JJ Cale på sistone. Det blir så ibland att jag bara lyssnar på en artist under ett par veckor. Ofta sker det i samband med att jag ska se/eller har sett en konsert med just den artisten, men ibland tror jag det beror på vädret eller kanske årstiden. Reggaemusik brukar somliga tycka hör sommaren till. Jag lyssnar inte så mycket på reggae men jag har mina andra favoritartister på sommaren. Ulf Lundell är en sådan. Det beror förmodligen på att jag brukar se åtminstone en konsert med honom varje sommar. Simon & Garfunkel är en annan. Det bero säkert på att de flesta gillar dem (även min fru). Det är med andra ord musik som passar bra om man ska ut och åka lite längre resor med bilen, vilket ju händer ganska ofta just på sommaren. Det är här kommer JJ Cale in i bilden. Hans låtar är som gjorda för att spelas i bilen. Inte för att de är tråkiga på någon sätt (man brukar ju prata nedsättande om hissmusik) utan för att han har ett så skönt sound. Cales musik är laid back. Musiken är en salig blandning av blues, country, jazz och rockabilly. På de flesta inspelningar har han också använt sig av en trummaskin (!) vilket bidrar till hans unika sound. Här två liveklipp med den gamle gubben. I det senare får vi se en lite annorlunda bandpresentation.
http://www.youtube.com/watch?v=HeEyc86EIyQ
http://www.youtube.com/watch?v=uR3dHNavMYc

Bra pris

Ett ypperligt tillfälle att fylla på skivsamlingen:
http://cdon.se/sommarrea/musik/boxar%3a_5_cd_f%c3%b6r_99_kr/

Eye of the tiger fixar biffen

Jag avskyr egentligen att springa. Jag tycker det är otroligt enformigt och kan inte låta bli att ständigt fundera över hur långt det är kvar till mål. Det är ingen bra strategi. Hur som helst har jag anmält mig till Midnattsloppet för att försöka komma i form. Dagens löprunda gick dock inget vidare. Jag hade ätit en pastasallad någon timme innan och hade uppenbara problem med att få den att stanna kvar i magen. Men jag sprang mina 8 km på en dryg timme och det får väl ses som en bedrift. Vid ett tillfälle sprang en afrikansk man (självklart kan jag inte säkert veta att han verkligen var från Afrika men han såg ut att vara det) förbi mig. Han skulle kunna gjort reklam för Red bull för han verkligen flög fram i spåret, vilket är mer än jag kan säga om mitt "naturliga löpsteg". Jag har dock kommit på hur jag ska göra löprunda roligare och förhopppningsvis snabbare. Jag tänkte ta med min mp3-spelare. Med Eye of the tiger (ni vet från Rockyfilmen) så kanske det går lättare. Jag tänker mig att det ska se ut ungefär som när Rocky springer uppför trapporna i första filmen.

Turista mera

Idag åkte jag Paddanbåten med min lilla familj. Båten var fullsatt och både skepparen och guiden envisades med att dra vitsar under resan. Jag tror det blev bort åt en tio-femton stycken sammanlagt. Det var inte många som skrattade men de flesta var norrmän så de kanske inte förstod det roliga, fast å andra sidan, det gjorde knappt jag heller. Bortsett från vitsarna var det en trevlig resa. Det är häftigt att se Göteborg från vattnet och man känner sig ganska liten bland vågorna och Danmarksfärjorna i Göteborgs hamn. Att turista i sin hemstad borde man göra oftare. Nästa anhalt får bli fiket högst upp i läppstiftet.
Jag har varit på bio också. Såg Män som hatar kvinnor. Den var riktigt bra för att vara en svensk deckare. Jag har sett så många dåliga Wallander- och Beckfilmer vid det här laget att jag börjat tvivla på genren men den här var riktigt välgjord. Allra bäst var Noomi Rapace i rollen som Lisbeth Salander och Peter Andersson i rollen som hennes förmyndare. Den senare spelade sin roll så bra att jag fick gåshud. Rapace själv lär emellertid inte varit nöjd med filmen. Det säger hon i en intervju i magasinet Filter. Hon saknar gnistan mellan henne och Mikael Blomqvist (Michael Nyqvist) och menar att filmen lätt kunnat göras bättre. Men hon kanske bara är sådär klädsamt självkritisk som vi svenskar älskar att vara.
För övrigt kändes det inte så bra att köpa biljetter till filmen efter att ha sett reprisen av Uppdrag granskning i veckan. Stieg Larssons (författaren till Millenium triologin där "Män utan kvinnor" utgör första delen) sambo lär inte få ett öre av intäkterna varken från böckerna eller filmerna. Detta trots att de bott tillsammans i mer än 30 år. Istället har hans brorsa och farsa fått ärva allt. Detta trots att de knappt haft någon kontakt under de senaste decennierna. Vad lär vi oss av detta? Jo, gift er eller skriv ett testamente om ni vill att er käresta ska ärva.

Hultsfredsfestivalen i kris - eller?

I en intervju i Sveriges Radio idag sa Putte Svensson från Rockparty att hårdrocksfestivalen Sonisphere som ägde rum i helgen har räddat Hultsfredsfestivalens framtid. Metallica, The Cult och The Hives med flera artister drog hela 35 000 besökare till Hultsfred. Man kan alltid lita på hårdrockare. Om deras favoritband ska spela är de beredda att köa i 35 graders värme i svarta skinnbyxor för biljetter. Av någon anledning verkar varken kvällstidningarna eller GP förstått att helgens festival var en succé. De gick istället gick ut med nyheten att Hultsfredsfestivalen kanske ska läggas ner. Detta i sin tur beror på att Rockpartys VD varslat all sin personal. Det är lätt att bli lite konfunderad över alla dessa olika signaler. Samtidigt är det kanske inte helt lätt att förstå att Rockpartys sidoverksamhet (Sonisphere) åtminstone publikmässigt vida överträffar huvudverksamheten.

The Beatles 090909

Den 9/9 2009 ska The Beatles alltså släppa alla sina skivor igen. Jag har länge undrat när det skulle bli aktuellt. De gamla skivorna håller helt enkelt inte måttet då de gavs ut första gången (på cd alltså) omkring 1987. På den tiden var cd-skivan en helt ny produkt och man hade självklart inte samma tekniska möjligheter som idag. De nya skivorna ska förutom ett klart bättre ljud också ha nya omslag och texthäften. Jag kan inte låta bli att fundera om detta har med Michael Jacksons död att göra. Han ägde som bekant rättigheterna till The Beatles alla låtar. Nu är han död och skulderna i dödsboet lär inte vara att leka med. Detta skulle naturligtvis vara ett enkelt sätt att få in pengar. Samtidigt tar det väl viss tid att genomföra en återutgivning av det här slaget så alltsammans kanske varit planerat länge.
http://www.youtube.com/watch?v=u3_ujOegHzo

Att vara människa kan vara svårt ibland

Söndagskvällarna har blivit roligare på sistone sedan jag började följa Being Human. En serie om en varulv, en vampyr och ett spöke som bor tillsammans i ett radhus. Alla tre kämpar de med att försöka vara så ordinära (mänskliga) som möjligt men det är av naturliga skäl inte så lätt. Läs mer här:
http://www.bbc.co.uk/beinghuman/

Metallica i Sverige igen

Metallica är i Hultsfred och spelar. Det är tredje gången de kommer till Sverige i år (!). Trummisen Lars Ulrich säger i en intervju att bandet ska spela tills de inte orkar stå på benen längre. Jag tycker det är skönt att höra. Om ni sett dokumentären "Some Kind of Monster" förstår ni kanske varför. För några år sedan kunde de inte ens kunde vistas i samma rum, nu är de bästa vänner och vill spela tillsammans för alltid. Det bevisar bara att man kan lösa de flesta problem genom att prata ut. Jag tror de flesta fans är överens om att de har sin storhetstid bakom sig, men det spelar mindre roll när de står där på scenen och spelar Sad But True eller Master of Puppets, då är de lika bra som för 15 år sedan. Påminner inte så lite om ett par andra stora rockband vi gärna går och lyssnar på.
Vi kollade lite film ikväll - Pride and glory med Edward Norton i huvudrollen. Jag är väldigt svag för Norton. Han har inte varit särskilt produktiv, åtminstone inte om man jämför med många andra stora Hollywoodskådisar, men i gengäld har många av hans filmer varit riktigt bra t.ex; Fight Club, American history X och Primal Fear. Illusionisten som kom häromåret var också klart godkänd, men Hulken har jag inte orkat se ännu. Pride and glory var dock en ganska ordinär polisfilm utan några större överraskningar.

Dålig recension

Jag satt och läste senaste numret av Groove där det stod en recension av Olle Ljungströms spelning på "Where the action is" i Stockholm. Den gjorde mig lite deppig faktiskt. Jag trodde han var på väg tillbaka, men det verkar varit en sorglig tillställning. Jag såg honom på numera nedlagda Bommens salonger här i Gbg för några år sedan och det var grymt bra. Anna Ternheim var förband (innan hennes första skiva kommit) och jag var helt blown away. Sedan gick Olle upp på scenen och var otroligt karismatisk. Han behövde knappast sjunga innantill (läs recensionen nedan) då flera i publiken kunde varenda textrad. Så bra som han var där och då skulle man ju alltid vilja att han var, men något år senare såg jag honom på en invigningsfest till Gbg:s filmfestival. Han och Ernst Billgren skulle spela i något garageband tillsammans. Det var så otroligt dåligt, inte minst eftersom Olle såg ut att ha druckit en sisådär sju-åtta öl för mycket. I Stockholm verkar det inte varit alkoholens fel att det blev ett fiasko utan snarare hans dåliga självförtroende och bandets usla förberedelser.
http://www.groove.se/site/recension.asp?recId=3853&mediumId=5

Utan gitarr på scen

Jag kände mig tvungen att lägga ut en länk till denna video. Inte minst eftersom ljudet för en gångs skull är riktigt hyggligt. Och så är det ju en bra låt förstås. Precis som när Thåström spelade här i Göteborg för några veckor sedan gjorde Anna Ternheim honom sällskap på scenen i Hultsfred. Jag tycker det framgår ganska tydligt att hon inte är riktigt bekväm att stå där utan en gitarr, eller vad tycker ni? Kanske är det för att hon står bredvid Thåström och han trivs så bra där i rampljuset. Notera även Thåströms skumma handrörelser. Man skulle tro att han spelar munspel men det gör han ju inte.
http://www.youtube.com/watch?v=TO7gIGer1ow

Amfibiefordon efterfrågas

Idag höll jag på att att fastna med bilen i ett vattendrag. Vi var på väg till några vänner som har en sommarstuga utanför Kungälv. Det visade sig ha regnat osedvanligt mycket där det gångna dygnet. Hela vägen var vattenfylld. Vi snackar ett par hundra meter med en halvmeter högt vatten. Men det sjuka var att vägen var så smal att om man väl kommit fram till vattnet var det inte mycket att göra. Att vända var så gott som omöjligt och backa var inte att tänka på då det var flera bilar bakom oss. Vi körde ner i vattnet och nådde faktiskt fram till andra sidan. Frågan man ställer sig är hur bra det var för bilen? Såg ett reportage på tv en gång om en bil som hamnat i vattnet. Den fick gå till skroten då reparationerna skulle kosta för mycket.
På vägen hem trodde jag i min enfald att vägverket eller kanske räddningstjänsten skulle åkt dit för att länspumpa. Det är trots allt ett par tusen personer som är beroende av just den här vägen, men så var inte fallet så bilen fick bada igen. Nämnde jag att jag funderar på att byta upp mig till en större modell? Någon som vill köpa en Peugeot 206 SW? Den fungerar utmärkt både på land och i vatten...

Hultsfred gick med förlust i år igen

Hultsfredsfestivalen är slut. Den gick med förlust i år igen. Det måste vara tufft att driva en musikfestival i dessa tider. Konkurrensen är mördande och Hultsfreds problem tror jag är att de inte är tillräckligt nischade. Sweden Rock satsar på hårdrock, Arvika på synth och goth, Way Out West på allt det senaste. Hultsfred försöker vara alla till lags. Det är lite hiphop, lite hårdrock, lite pop, lite rock osv. Resultatet är att få besökare är helt nöjda. I år hade de dock alla förutsättningar att lyckas då lyckats att boka The Killers. En undersökning bland förra årets besökare visade nämligen att detta var bandet som flest ville se live. Jag hade inte heller tackat nej. De tillhör mina favoriter på senare år. Recensionerna visar också att de gav valuta för pengarna, men det räckte ändå inte till att festivalen skulle gå runt ekonomiskt.
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=907&a=505789

Fast i Sopranosträsket

Jag har fastnat i Aftonbladets fälla. De lurade mig. Erbjöd mig att börja samla min gamla favoritserie Sopranos för 10 kr om jag köpte deras skräptidning. Nästa nummer kostade 59 kr men nu var jag redan fast. Visst jag hade sett avsnitten förut, men det var ju så längesedan och det finns ju inget bättre än att slappa framför tv till en kär gammal favorit.
Nu har jag köpt flera nummer och det känns som jag inte kan sluta. Jag vill ju ha hela serien! Jag borde lyssnat till min gamla lärare i Nationalekonomi. Han menade på att man inte ska se till hur mycket man redan har investerat, utan istället se till hur man behöver investera i framtiden för att slutföra ett projekt. Som exempel tog han både JAS-gripen och tunneln genom Hallandsåsen. I båda dessa fall tog man i ett tidigt stadie tagit hänsyn till hur mycket projektet kostat, istället för att se till vad slutnotan (och samhållsnyttan) skulle bli. På samma sätt är det med mitt samlande av Sopranos DVD:er. Jag borde fundera över slutnotan på över 1600 kr. Det går ju trots allt att beställa hela serien på Ginza för 1300. Men vad ska jag då göra med de DVD:er jag redan köpt?