Gubben kan än...

Den 2:a oktober släpper Kris Kristofferson "Closer to the Bone". Den första sedan "This Old Road" från 2006. Kristofferson har hunnit bli 73 år gammal och låter emellanåt lite knarrig, men förra skivan var riktigt bra. Han gör det inte så komplicerat nuförtiden, utan det är mest gitarr, munspel och sång. När han spelade på Konserthuset för något år sedan så gjorde han ett väldigt starkt intryck på mig. Inte för att han sjöng eller spelade så bra, utan för hans utstrålning och scennärvaro. Han lyckas charma alla med sin humor och sina historier. Sedan har han ju förstås skrivit ett antal riktigt bra låtar också.
Bob Dylan sjunger med på några låtar på nya skivan. Om ni inte vill ägna er åt olagligheter (skivan ligger redan ute på nätet) kan ni lyssna på singeln här:
http://www.youtube.com/watch?v=6ZqTlVmctQY

Bokmässan och Winnerbäcks 112 sånger

Igår var jag på Klompklomp 30 års fest. Det var mycket trevligt. Vi höll till på Bryggan under bron som var en mycket charmig lokal vi Götaälvbron på Hisingen. Massor av trevliga vänner, god mat och Klompklomp i högform. Vad kan man mer begära?
Idag besökte jag Bok- och biblioteksmässan med min far. Det var som vanligt; fullt med folk, mycket att se och en väldig massa böcker till bra priser. Köpte lite av varje, men är nog mest nöjd med "Off the Road" av Carolyn Cassidy som precis kommit ut på pocket. Lars Winnerbäck har i dagarna släppt en bok med alla sina låttexter. Han var på plats och signerade denna. Kön ringlade sig lång genom lokalen och han satt där minst i en och halv timme och skrev. Sedan blev han intervjuad av musikjournalisten Jan Gradvall. Publiken fick dessutom lyssna till skådespelaren Jonas Karlsson som läste upp några av hans låttexter. Något han gjorde så bra att till och med Winnerbäck själv var imponerad. Frågan jag ställer mig är dock varför han ger ut den här boken? Alla hans texter finns ju med i konvoluten på skivorna. Boken innehåller inte heller, såvitt jag kan förstå, några ytterligare kommentarer om låtarna t.ex. hur de kom till eller vad de egentligen handlar om. Nej, bara texterna rakt upp och ner med lite bilder. Är det ett sätt att dra in lite extra pengar i dessa nedladdningstider? Fast i programmet stod det att Winnerbäck sålt mer än 1 miljon (!) skivor och det tyder ju faktiskt på att hans fans är den lojala typen. Kanske vill han bara göra som sina förebilder; Dylan och Lundell, som ju också gett ut böcker med sina låttexter. Intressant att konstatera var i alla fall att Peter Le Marc i dagarna gett ut en liknande bok med sina texter och att även han var på plats på mässan för att signera denna.

Skavlan bäst på tv

Har precis kollat på dagens avsnitt av Skavlan. Gillar det verkligen. Bra gäster och intressanta diskussioner, men jag har funderat lite över varför programmen är så bra. Jag tror att det till stor del beror på hans medarbetare. I samband med tv-galan såg man några "behind the scenes" klipp från inspelningarna. Det är inget litet team som ligger bakom produktionen och alla de frågor som Skavlan ställer så naturligt bygger på noggranna förberedelser. Jag diskuterade det här litegrann med en kollega på jobbet häromdagen. Vi pratade om Stina Dabrowki som förr i världen alltid gjorde så bra program, men som nuförtiden inte är något vidare. Beror detta på att hon inte längre har duktigt team bakom sig? Jag vet ärligt talat inte men det är inte otänkbart.

Bossen fyller 60!

Höll nästan på att missa att Bossen fyllde 60 år idag. Att han är såpass gammal känns konstigt. Ni som fick tillfälle att se honom i somras måste hålla med mig om detta. Han har en fysik och en energi som är helt otrolig. Han skulle lika gärna kunna vara 31 som jag...
http://www.gp.se/kulturnoje/1.209878-springsteen-60-ar

Pearl Jams nya i högt tempo

Backspacer heter Pearl Jams nya skiva, den nionde i ordningen. Skivan går i samma stil som deras förra självbetitlade album från 2006. Vid en första genomlyssning tycker jag det låter som om de flesta låtarna har ett högt tempo med mycket gitarrer. Jag hade hoppats på en mer lågmäld skiva, ungefär som soundtracket till "Into the Wild" som ju sångaren Eddie Vedder knåpade ihop på egen hand. "Just Breathe" är vid en första lyssning den enda låten som sticker ut på det viset. Det är i alla fall intressant att konstatera att de övergivit sina tidigare ideal att inte marknadsföra sina skivor med videos. Kanske hänger detta samband med att de lämnade sitt skivbolag Epic Records för att ge de ut sina skivor på egen etikett. Singeln heter "The Fixer" och videon till denna kan ni se nedan.
http://www.youtube.com/watch?v=2E1UxWOFSvw

Intressant för dig med?

Igår var jag ute på krogen för första gången på evigheter. Det var sig likt. Jag besökte Diamond Dogs med några vänner för att se Streetlights premiärspelning. Bandet består av ett gäng boråsare som jag känner litegrann. Det var en rolig upplevelse även om de kanske få slipa lite på sitt framförande. Det var extra roligt att de enbart spelade sina egna låtar. Lite senare på kvällen spelade nämligen ett coverband som var väldigt förutsägbara. De framförde enbart rockklassiker såsom låtar av Creedence och Elvis, för att inte tala om Smokies "Living next door to Alice". En låt jag måste säga att jag har mycket svårt med. Varför är det så kul att publiken skriker "Alice, who the fuck is Alice?". Jag har aldrig fattat grejen.
En rolig episod under kvällen var när min vän M skulle diskutera vad han ska göra under sin föräldraledighet. Vi satt på ett kebabställe som var fullt med folk. En ung tjej frågar om hon får sätta sig vid vårt bord. Det får hon. Ganska snart börjar M berätta om sina planer, men det roliga är att han börjar sin utläggning med att vända sig till tjejen och säga: "Det här kan vara intressant för dig också." Hennes min var obetalbar. Det var det uppenbarligen inte. Hon gick därifrån kort därefter och lämnade halva sin kebab.
I fredags kom en ny skiva av Ebba Forsberg "Ta min vals", där hon tolkar låtar av Leonard Cohen. Mikael Wiehe har översatt texterna till svenska. De har redan tidigare samarbetat framgångsrikt när de spelade in en skiva med Dylanlåtar tillsammans för något år sedan. Lyssna mer på Ebba här:
http://www.myspace.com/ebbaforsberg
Leonard Cohen fyller för övrigt 75 år imorgon. Stort grattis och krya på dig!
http://sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article551427/Leonard-Cohen-kollapsade-pa-scen.html

Trött på Ankan

Mycket prat om den där Anna Anka nu. Såg en kvart av Hollywoodfruar. Ankan satt och snackade skit om familjens barnflicka. "Hon tjänar 16 000 dollar om året. Det är vad jag lägger på smink på en månad." Jaha. Vad lär vi oss av detta? 1. Hon behöver mycket smink. 2. Hennes barnflicka är underbetald. 3. Ankan är en gås.

På resande fot

Idag reste jag till och från Mariestad. Fem timmars resande. Ett underbart tillfälle att lyssna på musik. Jag lyssnade bland annat på nya Mark Knopflers nya skiva "Get Lucky". Jag kan inte påstå att jag gillade den speciellt mycket första gången, men den blir bättre med tiden. Tempot är lågt och emellanåt låter det mer som irländsk folkmusik komplett med flöjter och fiol. Knopflers röst och gitarrspel känner man dock igen. Han har ett eget sound precis som Carlos Santana eller The Edge. Det finns en handfull gitarrister jag skulle kunna känna igen om ni så väckte mig mitt i natten och Mark Knopfler är en av dem. Ni kan själva lyssna på singeln här: http://www.markknopfler.com/
De nya Beatlesskivorna har också färdats genom cyberrymden in i min mp3-spelare. Ljudkvalitén är det inget fel på, men det funkar faktiskt inget vidare att lyssna på dem i hörlurar. Trummor å bas i ena örat och sång å gitarr i det andra. Den här gången har man ju dessutom lagt ner ett stort arbete på att omvandla dem till mono, men de versionerna går bara att köpa som en hel box för 2859 kr (på Bengans). Varför släppte man inte mono- och stereoversionerna tillsammans som dubbel-cd?
Alla pratar om att Patrick Swayze är död. Det är förstås sorgligt men vem tänker på tv-kocken Floyd? Den enda jag känner till som skrivit en hel bok om återställare.

Bästa Beatlesskivan...

i vår omröstning blev inte oväntat Sgt Pepper, med totalt 6 av 12 röster. Abbey Road, Rubber Soul och The White Album fick alla två röster vardera, men ingen röstade på Revolver. Lite förvånande tycker jag. Det är en riktigt bra skiva. Eller vad sägs om Eleanor Rigby, For No One och And Your Bird Can Sing? Men det kanske främsta skälet till att Revolver är så bra är för att den inte har några lågvattenmärken. Både på The White Album och Abbey Road finns det ju trots allt några låtar som inte riktigt håller måttet. Men det var ju Sgt Pepper som vann. Där kan vi prata om en helgjuten platta. En skiva som Is getting better all the time...

Här är ditt liv var nog bättre förr

Jag satt och kollade på "Här är ditt liv" med Oldsberg igår. Kvällens gäst var Mikael Persbrandt. Idag läser jag i tidningen att Oldsberg inte kan misslyckas. Jag vet inte om jag håller med. Tycker kanske inte att programmet var ett misslyckande, men inte så värst bra heller, bortsett från klippet med Thommy Berggren som var lite småroligt. Han tycker Persbrandt springer runt med sin pistol lite för ofta och det är ju bara att hålla med. Tv-serien "Oskyldigt dömd" som gick förra året i TV4 var riktigt dålig. Annars hade alla gäster bara postiva saker att säga om Persbrandt. I kvällspressen står det att han krävt att inga fd. flickvänner skulle medverka. Det kanske hade ändrat på den saken?

Sgt Pepper

...ser ut att vinna omröstningen. Hösten 1999 lyssnade jag till ett föredrag med George Martin i Lund. Temat för dagen var "The making of Sgt Pepper" och det är kanske det mest minnesvärda föredrag jag sett. Inte för att han på något vis var en fantastisk talare eller för att framförandet var särskilt proffsigt, nej för att det var George Martin som talade. En levande legend som producerat alla The Beatles skivor (förutom "Let it Be" då). Jag minns att han berättade små anekdoter om hur skivan kommit till och avfärdade myter om att gruppen skulle varit påtänd. Mycket av materialet finns med i en brittisk dokumentär från 1992, som finns ute på Youtube (se länk nedan). George Martin var nästintill döv efter alla år i inspelningsstudion, men verkade för övrigt vara i fin form. Egentligen är det ganska konstigt att han, som var såpass mycket äldre än Beatlarna själva (född 1926), överlevt både John Lennon och George Harrison. Men vem har sagt att livet ska vara rättvist?
Bästa låten på Sgt Pepper? Tveklöst "A Day In the Life".
http://www.youtube.com/watch?v=NRr37NxL5qc

Livebox med Tom Petty

Med risk för att återigen bli stämplad som gubbrockens främste förespråkare måste jag tala mig varm inför Tom Pettys nya livebox som kommer nu i höst. Den ska innehålla livematerial från mitten av 1970-talet till och med 2007. Totalt 62 låtar fördelade på 5 cd. Ni kanske inte tycker det är av intresse, men då har ni fel. Alla gillar Tom Petty, de bara inte vet om det. Åtskilliga fester, bilresor och middagar har jag spelat mina Pettyskivor och kan bara konstatera; i stort sett alla gillar honom. Han är som Simon & Garfunkel eller Beatles. Gillar man inte dem gillar man inte musik. Här en personlig favorit:
http://www.youtube.com/watch?v=qNxfPAF1frM
Några avsnitt ur de nya Beatlesdokumentärerna ligger redan ute på nätet. Här ett exempel:
http://www.youtube.com/watch?v=E1SJa-VJDPQ

The Beatles remastered

I övermorgon kommer de efterlängtade Beatlesskivorna i nytt format. Naturligtvis är det ett sätt att tjäna pengar på musik vi redan hört, men det verkar ändå som om de är extremt välgjorda. Varje skiva innehåller t.ex. en DVD dokumentär om hur det gick till när den spelades in. Själv är jag mest sugen på Rubber Soul, men det är nog mest för att jag inte har den förut (förutom som mp3-format då). Att välja en favorit Beatlesskiva är annars oändligt svårt, men jag måste ändå vara så tråkig att jag säger Sgt Pepper.

Underhållning på hög nivå

Gott om bra film på bio just nu. Verkar det som, kanske jag får tillägga, för nuförtiden har man ju inte så mycket tid över att gå på film. Jag försöker dock alltid hinna med att se en del hemma. I helgen har det varit ovanligt många; Revenge of the Middle-Aged Woman (inget att rekommendera), Brokeback Mountain och Barnhemmet. Den senare var lite otäck och väldigt sorglig. Den bästa underhållningen fick jag dock när vi såg vm-kvalet i fotboll med Sverige-Ungern. Det var högklassig spänning med ett slut som få regissörer kan toppa. Zlatan var, åtminstone i min ögon, en besvikelse i 93 minuter, men vad spelar det för roll när han bröstade in bollen i den 94:e? Det blev inte ens någon avspark efteråt. Klockan visade ju 93:08 och det var ju bara 3 minuters tilläggstid. Otroligt!

Brokeback Mountain

Jag såg precis Brokeback Mountain. Jo, jag vet jag borde sett den för längesedan, men det blir sådär ibland. Man missar den på bio och sedan har alla andra redan sett och då är det svårt att få möjlighet att se den på tv. Hur som helst. Jag tyckte den var helt ok, men knappast så märkvärdig som alla recensenter vill göra gällande. Ibland känns det verkligen som att det är som i en reklamfilm jag såg för några år sedan. En journalist går ut och på lunch och låter sin assistent skriva åt honom. Innan han går säger han till henne: "Är det en japansk film ge den en fyra, franska filmer är väldigt inne just nu så de får en femma, amerikanska filmer en tvåa och så vidare. Det är inte så märkvärdigt." Jag kanske inte minns det hela ordagrant, men innebörden var i alla fall att många väljer att lyssna på vad andra tycker, istället för att tycka något själva. I det här fallet gjorde det kanske inte så mycket, filmen ändå var ju trots allt godkänd, men några fem fyrar som den fick i GP var den ju knappast värd.

Börja jobba igen

Idag var första dagen på jobbet efter lite drygt sex månaders föräldraledighet. Det gick rätt ok, men jag trodde inte jag skulle sakna min son så mycket som jag faktiskt gjorde. Vi har ju umgåtts varje dag nu under lång tid och lärt känna varandra riktigt bra. Han har så mycket grejer för sig. Bland annat har han lärt sig använda glasunderlägg på bordet, så nu ställer han vant sin nappflaska på ett underlägg på vardagsrumsbordet. Hur gulligt är inte det? Eller när han fyller ett decilitermått med vatten från sin nappflaska och sedan använder detta till att vattna blommorna. Han gör precis som vi vuxna. På gott och ont. Igår slog han upprepade gånger med sin plasthammare i väggen allt vad han orkade. Han hade ju sett pappa spika upp en tavla.