onsdag 29 maj 2013

Missa inte Dag!

Jag har efter tre säsonger upptäckt den genialiska serien Dag. Den handlar om en relationspsykolog som har med ett minst sagt annorlunda arbetssätt. Här får ni ett smakprov :



Den senaste säsongen kan ni se på SVT Play. Det är underhållning på hög (ok ibland låg) nivå. Rolf Lassgård och Tova Novotny spelar för övrigt två av rollerna.

Jag blev precis som de flesta andra förvånande när Peace and Love meddelade att de gick i konkurs. Läste nyligen en bilaga till Aftonbladet (eller om det var Expressen) där de listade sommarens bästa bokningar. Depeche Mode låg på första plats men de kunde tydligen inte dra tillräckligt med folk till Borlänge. Själv är jag mest förvånad över hur en festival med 50 000 besökare kan gå i konkurs. Är det alla stora artister som tar pengarna? I så fall är det ju bedrövligt. Way Out West tar nästan två tusen kronor för en tredagars biljett.

Avslutar med min stora favorit Warren Zevon, som ju även Dag gillar skarpt.

tisdag 21 maj 2013

Ray Manzerek från The Doors död

Det var med stor förvåning och sorg jag idag läste att Ray Manzerek gått bort i cancer. För trots att han var klart äldst av de kvarvarande The Doors medlemmarna var han den som såg ut att vara i bäst form. Han såg knappast ut att ha fyllt 74 och spelade flitigt ända tills för några månader sedan. Precis som så många andra ungdomar fattade jag tycke för The Doors under min uppväxt. Jag lärde mig snabbt namnen på bandets fyra medlemmar Jim Morrison (sång), Robby Krieger (gitarr), John Densmore (trummor) och Ray Manzerek (klaviatur). Jim Morrison hade ju redan då varit död i en evighet. Dog som väl alla vet (?) vid 27 års ålder i Paris 1971. Jag var själv och besökte han grav där för några år sedan. För övrigt Paris femte populäraste turistmål. Hur som helst, The Doors bildades av Jim Morrison och Ray Manzerek 1965 i Los Angeles. Gruppen var enormt framgångsrik under en ganska kort period. De släppte sex skivor mellan 1967 och 1971. Deras unika sound berodde till stor del på Ray Manzerek klaviatur och Jim Morrisons röst. När Morrison dött försökt gruppen spela vidare utan honom i några år. De spelade också in två skivor men utan någon bra sångare eller vettiga texter föll musiken rätt platt. 1978 gav gruppen ut An American Prayer där de tonsatte gamla inspelningar där Jim Morrison läste sina dikter och fastän skivan är ojämn låter det förvånansvärt bra. Den överlägset mest framgångsrika skivan i deras karriär var annars debuten från 1967 med "Light my fire", "Break on through" och "The End". Själv är jag väldigt förtjust i bluessoundet på deras "sista" skiva LA Woman från 1971.
Tyvärr ägnade de kvarvarande medlemmarna sig åt interna stridigheter de sista 6 åren. Konflikten berodde på att Robby Krieger och Ray Manzerek ville uppträda och spela under namnet The Doors med en ny sångare och trummis. Det uppskattades inte av John Densmore eller Jim Morrisons arvingar som menade att de bara försökte mjölka pengar på namnet. Robby Krieger medgav också vid en rättegång att gruppen inte fick någon större publik när de kallade sig något annat. De hade provat att uppträda under flera andra namn. En annan konflikt bestod i att Krieger och Manzerek ville sälja deras gamla låtar för reklamintäkter. Något som Jim Morrison varit motståndare till för mer än 40 år sedan. Men nu bryr vi oss inte om allt detta utan tar av oss hatten för en stor musiker. Hoppas att Ray träffar Jim där någonstans på andra sidan...



tisdag 14 maj 2013

Favoritfilmer från 1980-talet

När jag växte upp kollade vi mer än gärna på video. Det var några få utvalda filmer som vi antingen fått i present eller lyckats spela in från tv. Filmerna såg vi om och om igen. Det var Stand by me, Tillbaka till framtiden, Indiana Jones, Dödligt vapen, Nakna pistolen, Sista natten med gänget och sist men inte minst The Goonies. Den var både lite otäck och spännande på samma gång. Jag har på senare tid förstått att den där filmen blev omåttligt populär världen över och fortfarande har mängder med fans. För något år sedan samlade man ihop hela filmteamet inför en nylansering på Blue ray och för att fira att det var 25 år sedan filmen spelades in. I stort sett alla skådespelarna har fortsatt i filmbranschen men deras karriärer har väl inte gått direkt spikrakt uppåt. Bäst har väl egentligen Josh Brolin som spelade Brand (till vänster på andra raden) lyckats. Han har på senare år bland annat varit med i storfilmer som Milk, No Country for Old Men, Wall Street: Money never sleeps och True Grit.  Min favorit från filmen var Sean Astin som spelade Mikey (längst upp till vänster). Hans karriär gick minst sagt knackigt tills dess att han fick spela hobbiten Samwise Gamgee i de tre Sagan om ringen filmerna. Enligt IMDB är han nu aktuell i inte mindre än 10 olika projekt. Men den allra största stjärnan är förstås filmens producent Steven Spielberg men han behöver kanske inte någon närmare presentation.



 Avslutar med en favoritscen där "Mouth" spelad av Corey Feldman översätter till spanska på sitt eget vis: 

fredag 3 maj 2013

Bruce Springsteen tillbaka i Sverige

Tyvärr är jag inte på plats på Friends Arena och jag är grymt avundsjuk på alla er som fått biljett. Det kan bli hur bra som helst även om han får svårt att toppa spelningen från Ullevi förra året. Det var kanske den bästa han gjort i Sverige någonsin och då har jag ändå sett honom ganska många gånger vid det här laget. Kolla in det här klippet från Ullevi 28/7 2012 när Jake spelar solot till Jungleland. Det var inte många som trodde att gruppen skulle kunna spela den efter Clarence död men det visade sig gå alldeles utmärkt men en sådan ersättare. Frågan är vad han viskar till honom efteråt?

 
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/rockbjornen/brucespringsteen/article16709753.ab