lördag 30 mars 2013

Glad påsk!

Våren verkar har glömt bort Sverige i år. Jag läste en saga för mina pojkar häromdagen som hade just det temat. Handlade om liten stad där det aldrig blev vår. Våren kom normalt sett med en magisk enhöring, men det här året behagade hästkraken inte dyka upp eftersom stadens invånare hade blivit för lata och bortskämda. Alla fick börja hugga i och jobba för att det skulle bli någon vår. Undrar vad det krävs för åtgärder här?
Jag har haft några dagar på mig att försöka glömma Sveriges bedrövliga insatser mot Irland och Slovakien. Jag tror ärligt talat inte att vi har i VM att göra med vårt usla försvar och mittfält men å andra sidan det vänder det snabbt i fotboll. Det är ju den här matchen  (nedan) ett bra exempel på. Förresten börjar allsvenskan snart och som en av mina fotbollsvänner från Borås brukar säga. Hellre ett inkast för Elfsborg än ett nickmål för landslaget. Eehh.



Avslutar med en underhållande bild från 2009. KG Hammar är en klok gammal man.

måndag 25 mars 2013

Facebook när det är som sämst

För några veckor sedan började en gammal bekant till mig från gymnasiet skriva alltmer bisarra inlägg på sin Facebooksida. Det var inlägg om att hon gift sig med olika personer, bytt religion, var lyckligare än någonsin och andra som bara var helt obegripliga. De återkom allt oftare och jag var övertygad om att hon var utsatt för en Facerape (dvs att någon annan tagit över hennes konto och nu postade inlägg för att jävlas).  Faktum är att jag anmälde ett av de där inläggen till Facebook för att jag tänkte att jag på så vis kanske kunde hjälpa till att ge henne sin identitet tillbaka. Efter någon dag fick jag beskedet att inlägget jag anmält hade raderats och att min anmälan därmed var avskriven. I helgen fick alltsammans sin förklaring. Nu skriver hon att hon blivit inlagd på psykakuten. Hon varvar inlägg där hon uppenbarligen har återfått någon slags insikt om sitt sjukdomstillstånd med ren gallimatias. Hon skriver att hennes två döttrar blivit tvångsomhändertagna av hennes mor och ber sina vänner att hjälpa henne få dem tillbaka. Hon uppger till och med adressen Psykakuten, avdelning nn osv. Hon skriver om sin bror som dog för något år sedan och ifrågasätter om han verkligen är död. I förrgår skrev hon att hon inte längre tar något ansvar för sin psykos. Vad kan man då lära sig av allt det här? Jo, att det inte finns något filter på nätet när någon går sönder på det här viset och på psykakuten får man uppenbarligen använda sin mobiltelefon i alla lägen. Varför läser jag hennes inlägg kanske ni undrar. Jag har ingen vettig förklaring mer än att det är som när man ser något otäckt som man inte kan värja sig emot. Som när man tittar på en bilolycka eller nåt. Samtidigt fattade jag inte att det var hon själv som skrev alltsammans förrän i helgen. När hon började skriva dessa obegripligheter var det en och annan som kommenterade men de senaste veckorna har samtliga hennes inlägg stått obesvarade. Hon har 740 sk Facebookvänner och ingen skriver något. Ingen som "gillar" något hon skriver heller för den delen. Igår skrev hon förlåt mig och sedan har det varit helt tomt. Jag hoppas det beror på att hon har börjat den långa resan att tillfriskna och inget annat.
Avslutar med en video från Depeche Modes nya skiva. David Gahan har ju förresten också brottats med psykiska problem men mår numera riktigt hyggligt om jag förstått saken rätt.


måndag 18 mars 2013

Tommy Nilsson tuffar till sig

Den senaste veckan har det varit fullt upp på jobbet. Idag lanserade vi ett nytt datasystem och det verkar ha gått riktigt bra. Åtminstone är det inget som säger något annat. Dagen till ära är jag hemma med mina pojkar så riktigt säker kan jag inte vara men jag har bara fått ett samtal från jobbet.
Jag har suttit och gått igenom de senaste två årens bilder och gjort några beställningar på papper. Jag gillar att ta kort och gör det rätt ofta. Inte minst sedan jag skaffade en iphone. Det blir avsevärt mycket bättre bilder än med de gamla mobilkamerorna. Samtidigt går det inte att komma ifrån att de knappast slår en hederlig systemkamera men att ha kameran till hands är ju minst lika viktigt. Här har vi två exempel på det.

Den här bilen kom plötsligt åkande när vi var i stugan och hade varit på stranden en sväng.
Den här älgkon med två kalvar kom in i trädgården när vi var hos några vänner på besök.
Jag läser i Aftonbladet att Tommy Nilsson har bytt namn till Black. Det är svårt att hålla sig för skratt. Inte minst när man läser pressreleasen. Det är nog lättare än gå från att vara hårdrockare till att bli balladsångare än tvärtom. Av någon anledning kommer jag att tänka på Nick Cave. Han har bevisligen lyckats både med att göra ballader med Kylie Minogue och göra grottmusik med Grinderman. Just nu är han och The Bad Seeds aktuell med en ny skiva. Singeln låter så här: 

söndag 10 mars 2013

Tarantino med musiken i fokus

Tidigare i veckan var jag och såg Django Unchained på bio. Jag har alltid varit svag för Quentin Tarantinos filmer. Inte så att de förändrat mitt liv eller så men de har alltid varit underhållande. När Pulp Fiction hade premiär hade jag precis börjat gymnasiet. Det var bland de coolaste filmerna jag någonsin sett och det var jag knappast ensam om att tycka. Filmen var en enorm succé inte minst bland killar i min egen ålder. Hela upplägget med flera berättelser som flätades samman först på slutet var inte ny. Det hade gjorts förut, t.ex. i Robert Altmans Short Cuts från 1993 men sättet det gjordes på var något nytt. Karaktärerna i filmen var knappast de man träffar på spårvagnen. Nej, det var gangstersnubbar som Samuel L Jacksons "Jules", John  Travoltas "Vincent Vega" och Bruce Willis som boxaren Butch. För att inte tala om den knarkande gangsterdottern Uma Thurman i svart peruk. Hur som helst. Vad jag tänkte komma till att musiken i filmen hade central betydelse. Soundtracket var enormt välkomponerat och vi lyssnade till det oavbrutet. Jag lyssnade sönder låtar som Son of a preacher man, Jungle Boogie och You Never Can Tell. Det var klassiska låtar och de användes enormt skickligt i filmen. Tarantino har fortsatt använda musiken som en stämningshöjare i sina filmer och han har fått mig att upptäcka nya artister. I Django Unchained är det mycket Ennio Morricone (som förmodligen gjort musik till fler filmer än någon annan) men också mycket hiphop och den här helt fantastiska låten förstås:



En annan som också insett hur duktig Tarantino är på att använda musik i sina är Markus Larsson. Här skriver han lite om detta:

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/kronikorer/markuslarsson/article16088659.ab

Avslutar med en klassisk scen (som dock inte Markus Larsson tar upp konstigt nog):





onsdag 6 mars 2013

Dagens bästa nyhet

Neil Young & the Crazy Horse kommer till Slottskogen i sommar. Konserten 2008 är bland de tre-fyra bästa jag någonsin sett. Samtidigt hade jag hoppats på att de skulle få hit David Bowie i år men han ska tydligen aldrig mer turnera. :(

http://www.gp.se/kulturnoje/1.1364749-neil-young-till-way-out-west



måndag 4 mars 2013

Han är tillbaka!

Förra veckan släppte David Bowie sin första nya skiva på 10 år. Det gjorde mig så glad att jag satte på mig tomteskägget på huvudet. Nya singeln och videon gjorde mig inte mindre glad. Videon är skum som attan men det är så här det ska se ut.



Andy Warhol eller Frank Sinatra?
Nu är våren snart här!
Det är nästan så man vill ta sig ett dopp - synd bara att det var 4 grader varmt i luften.
Smögens brygga i början av mars inte mycket till action.