onsdag 27 augusti 2014

The Hives på Reading festival

Den här lades upp häromdagen. Om man som jag sett The Hives några ggr känner man igen Howlin´Pelle Almqvists mellansnack vid det här laget. Han är kaxig men jag gillar det.



Förresten har jag själv skaffat ett konto för att lägga ut klipp på Youtube:
https://www.youtube.com/channel/UCB7ef4wV9tZ5KWqspJHlVKw


onsdag 13 augusti 2014

Döda men inte bortglömda

Alla visste att Robin Williams var en man som brottades med sina demoner. Han skämtade om det på scen och berättade om det i flera intervjuer. Idag bekräftades det att han tagit sitt liv. Ingen vill prata om varför, det kan förstås finnas massor av orsaker. Men helt klart hade hans karriär varit på väg utför i många år och det var längesedan han gjorde en riktigt bra film. Det har snarare varit den ena töntiga komedin efter den andra. Det är över tio år sedan han gjorde One Hour Photo och Insomnia med Al Pacino. Just nu höll han på och skulle spela in Natt på museet 3 och så ryktades det om en uppföljare till Välkommen Mrs. Doubtfire. Knappast de filmer en skådis av Williams kaliber längtade efter att göra. För egen del kommer jag alltid förknippa honom med rollen som läraren i Döda poeters sällskap. Där gjorde han i mitt tycke sin bästa roll. Men det är klart det är svårt att bortse från hans roller i Will Hunting, Fisher King och Good morning Vietnam.



Idag så fick vi också läsa att Lauren Bacall gått bort. Hon blev 89 år gammal och dog av sk naturliga orsaker, så i det fallet känns det förstås inte lika sorgligt. Tänk att hon gifte sig med Bogart 1945. Det var inte direkt igår. Liksom många andra förknippar jag henne med hennes första roll mot sin blivande make i Att ha och inte ha från 1944.



Jag vill minnas att jag såg filmen för första gången hos min gamla kurskamrat Bosse Björklund. Han hade en väldig samling gamla VHS filmer inspelade från tv och prydligt katalogiserade i Excel. Kvalitén (på inspelningarna) var inte alltid den bästa men det var underhållande att se alla gamla tv-hållåor som introducerade filmerna. Bosse är för övrigt också död. Han gick bort i sköldkörtelcancer förra hösten, men hans gigantiska arkiv (kanske det mest välskötta jag någonsin stött på) som han skapade på tidningen GT under mer än 30 års tid finns bevarat på Landsarkivet i Göteborg. Det känns bra. På samma sätt kommer Robin Williams och Lauren Bacalls filmer alltid finnas kvar för oss att njuta av.
En sista tanke går ut till min svåger D som dog idag för exakt 5 år sedan. Det var liksom i Robin Williams fall helt i onödan. Vila i frid allesammans!

söndag 10 augusti 2014

Lördagens festivaldag klart bäst

Sista dagen på WOW bjöd på både sol och regn. Programmet var avsevärt mycket bättre än dagen innan. Jag såg Seasick Steve på eftermiddagen. Han ser ut som en gammal skogshuggare men kan sannerligen spela gitarr. Eller gitarr förresten, han spelar på allt möjligt. Började konserten med att spela på en gammal tvättbräda med strängar och bytte sedan instrument efter varje låt. Den märkligaste skapelsen var en kreation gjord av en ölburk, en navkapsel och en gammal pinne. Det enda man kan klaga på var väl att sättningen med bara honom och en trummis blev lite väl enahanda efter ett tag. Men med ett band hade han ju blivit tvungen att dela på gaget med några fler. Veronica Maggio var också i fin form även om det är lite för glad musik för min smak men hon har bevisligen en stor skara fans som gillar henne skarpt. Annika Norlin hade hamnat i Linnétältet av någon anledning. Kanske hade hon valt det själv? Det var ett stort misstag i vilket fall som helst. Det var sjukt mycket folk och många fick inte plats i tältet. De som stod utanför varken såg eller hörde ett smack fick jag höra efteråt. Det var synd för de missade kanske festivalens bästa spelning. Annika Norlins nya skiva kommer i början av september. Det är något att se fram emot. Sist men inte minst såg jag och de flesta andra 27 500 betalande i Slottskogen Röyksopp och Robyn. Röyksopp gör dansmusik som få kan stå still till. Dessutom var ljudet klockrent men när Robyn tog över visade hon vilken världsstjärna hon är. Hon överglänste sina norska kollegor och bjöd på en helt sanslös show. Men när de sedan skulle spela tillsammans blev det lite väl experimentellt. Mot slutet av konserten hade säkert hälften av publiken lämnat Slottskogen och det var inte bara för att klubbarna lockade.

Annika Norlin hade alla låttexter bakom sig på scenen så publiken kunde sjunga med. Men det hade nog faktiskt inte behövts i flera fall. Vi kunde texterna ändå.
Röyksopp lasershow 

lördag 9 augusti 2014

Inte helt PK av Outkast

Precis som jag misstänkte blev det en hel det skriverier med anledning av Outkast spelning på WOW igår. Nakna tjejer som dansar på jättelika storbildsskärmar känns inte riktigt som rimmar helt i linje med festivalens övriga profil. De kanske inte visste att det här är landet som nyligen röstat in Fi i Europaparlamentet? Spelningen var annars riktigt hygglig. De har bevisligen en hel del hits i bagaget. Men basen borde de skruvat ner rejält.

fredag 8 augusti 2014

Ett mellanår för Way Out West

Att årets festival saknar någon storstjärna är svårt att bortse ifrån. Det känns som det är långtifrån slutsålt och man har till skillnad från tidigare år misslyckats med att locka till sig en äldre publik. Det finns ingen artist som Prince, Neil Young eller Kraftwerk som lockar folk i alla åldrar. Igår var en del gamla rockrävar där för att se Motorhead men de var verkligen i minoritet. För en gångs skull är jag överens med GP om att The National var klart bäst. För oss som hade tagit tillfället i akt att på eftermiddagen ta oss bort till Capitol för att se filmen Misstaken for strangers om bandet (gjord av sångarens bror), blev det extra dimension. Filmen innehöll verkligen några dråpliga scener. Se själva trailern nedan. Ikväll (fredag) har man nästan enbart hiphop på schemat och jag har faktiskt förtvivlat svårt att hitta något av intresse, bortsett från Outkast då. Men imorgon tar Veronica Maggio, Annika Norlin och Robyn oss alla med storm.