Velvet Undergroundkväll på Trädgårn

Nina Persson, Magnus Carlsson och Ebbot Lundberg ska tillsammans framföra Velvet Underground låtar på en gemensam mini-turné. Kombinationen av tre så bra sångare ett gäng riktigt klassiska låtar måste bli lyckad. Jag är väldigt svag för 1960-talsgruppen. Framförallt den ursprungliga sättningen med både John Cale och Lou Reed. Jag har sett dem båda live men aldrig tillsammans och nu är det ju dessvärre omöjligt sedan Lou Reed gick bort häromåret. Även Sterling Morrison som spelade gitarr är död sedan 1995. Det sista de hann göra tillsammans var tre spelningar i Paris i juni 1993 som resulterade i en fantastiskt bra liveskiva med titeln Live MCMXCIII (1993). Här kommer en låt från detta tillfälle:

Vi ses på trädgårn 18 maj! :)
Biljetter Trädgårn

Säg inte som det är om det finns chans att tjäna kosing

Våren är på ingång. Det känns rejält skönt. För varje år blir det allt jobbigare med hösten och vintern. Nu låter det kanske som jag är 112 år gammal men faktum är att jag tror att mörkret, regnet och kylan påverkar oss mer än man kan tro. Det är helt enkelt svårt att hålla humöret uppe vissa stunder och man kan inte låta bli att undra hur de första människorna som bosatte sig här tänkte egentligen? Här är nog så jävligt att vi kan få vara i fred. Eller vad härligt det verkar vara på sommaren...
Ja ja, nog om väder och vind. Jag funderar på den politiska debatten i landet. Just nu är Margot Wallström i ordentligt blåsväder för något hon hade tänkt säga. Det är rätt märkligt. Hon hade tänkt kritisera en diktatur för att de torterar regimkritiker och inte respekterar mänskliga rättigheter. Hade det varit frågan om Nordkorea, Burma eller till och med Ryssland hade knappt något brytt sig. Men nu var det Saudiarabien. Ett av världens rikaste oljeländer. Helt plötsligt rasar hela arabvärlden, ambassadörer kallas hem och företrädare för svenska företag nekas visum. I Sverige rasar oppositionen och företagsledarna är djupt oroade. Vad ska nu hända? Vi kanske inte får sälja våra varor till Mellanöstern. Man skulle kunna tro att någon förklarat krig mot Sverige om man sett alla dessa bistra miner på nyheterna. Nej, det var bara någon som för första gången sedan Palmes dagar någon försökte göra något så okonventionellt som att säga sanningen. Man kan ju bara hoppas att Stefan Löfven och regeringen inte viker ner sig nu och gör något så korkat som att tvinga Wallström att be om ursäkt.
Vad som känns avsevärt mycket mer oroande är att de skjuter oskyldiga till döds när de kollar på fotboll på den lokala puben. Vad ska detta sluta kan man fråga sig? Vi får hoppas att polisen och åklagarnas nya taktik att sikta in sig på de kriminellas pengar ger resultat. Att ta ifrån dem vapen, droger och sätta dem i fängelse verkar de ju misslyckats med totalt. Inte sällan på grund av den mentalitet som råder i förorten. Ett samhälle där ingen vågar vittna eller peka ut någon. Sannolikt på grund av att ingen kan skydda dig om du säger eller gjort något som de kriminella gängen inte samtycker till. Man skulle lätt kunna tro att de värsta busarna gått i skola hos Svenskt näringsliv.

Playing for change

Här kommer några favoriter av alla de Playing for change-videos som finns på Youtube:

 

 

Birdman - inte unik men sevärd

Den gångna veckan har jag både varit på teater och bio. Det sker verkligen inte ofta när man har tre småbarn. På Göteborgs stadsteater såg jag Fosterlandet som handlade om finska krigsbarn. Den var mycket sevärd men något lång. Man gick därifrån och undrade hur i hela friden man kunde komma på en så dum idé att skicka iväg barn utan föräldrar till ett främmande land. De flesta av de drygt 50 000 barn som skickades lär ha blivit traumatiserade av flytten och föräldrarnas svek. Fortfarande 70 år senare brottas familjerna med konsekvenserna eftersom barnen blev vuxna och fick egna barn så småningom.

Jag har även varit och sett filmen Birdman. Den var minst sagt annorlunda men såklart jättebra. Skam vore väl annars när den nyligen tilldelats fyra Oscar, varav en för bästa film. Samtidigt vet jag inte riktigt om jag gillar de övernaturliga inslagen men den var häftigt filmad. Somliga hävdar att den är unik i sitt slag. Själv minns jag filmen Snake Eyes av Brian De Palma med Nicolas Cage i huvudrollen. Den var filmad på ett liknande vis med långa svepande tagningar där kameran rör sig fritt i höjd- och sidled och minimalt med synliga klipp. Även i Panic Room av David Fincher såg man liknande scener. Men det är klart att de filmerna har mer än 10 år på nacken och var inte särskilt bra.