Den gångna veckan har jag både varit på teater och bio. Det sker verkligen inte ofta när man har tre småbarn. På Göteborgs stadsteater såg jag Fosterlandet som handlade om finska krigsbarn. Den var mycket sevärd men något lång. Man gick därifrån och undrade hur i hela friden man kunde komma på en så dum idé att skicka iväg barn utan föräldrar till ett främmande land. De flesta av de drygt 50 000 barn som skickades lär ha blivit traumatiserade av flytten och föräldrarnas svek. Fortfarande 70 år senare brottas familjerna med konsekvenserna eftersom barnen blev vuxna och fick egna barn så småningom.
Jag har även varit och sett filmen Birdman. Den var minst sagt annorlunda men såklart jättebra. Skam vore väl annars när den nyligen tilldelats fyra Oscar, varav en för bästa film. Samtidigt vet jag inte riktigt om jag gillar de övernaturliga inslagen men den var häftigt filmad. Somliga hävdar att den är unik i sitt slag. Själv minns jag filmen Snake Eyes av Brian De Palma med Nicolas Cage i huvudrollen. Den var filmad på ett liknande vis med långa svepande tagningar där kameran rör sig fritt i höjd- och sidled och minimalt med synliga klipp. Även i Panic Room av David Fincher såg man liknande scener. Men det är klart att de filmerna har mer än 10 år på nacken och var inte särskilt bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar