Ryan Adams till WOW 2017

Ryan Adams - äntligen en rockartist till Way Out West! Jag hade börjat förlora hoppet.
Jag har naturligtvis redan hunnit se honom en handfull gånger men kanske just därför känns det så bra. Han har en imponerande låtskatt. Nya skivan heter Prisoner och handlar till stor del om skilsmässan han nyligen gått igenom. Knappast den första i historien. Vem minns inte Dylans Blood On the Tracks, Springsteens Tunnel of Love eller varför inte Lundells Den vassa eggen? Riktiga klassiker!

Jag såg förresten Stones-filmen Olé Olé Olé på filmfestivalen för ett par veckor sedan. Den kan jag varmt rekommendera. Scenerna från Argentina är svåra att värja sig emot. Vilken stämning! Publiken är helgalen. Nästan som på 1960-talet som Mick och Keith muntert konstaterar.

Ryans Adams 1989 kanske årets bästa skiva?

När jag ska sammanfatta årets bästa skivor kan jag inte låta bli att ranka Ryans Adams coverskiva av Taylor Swifts 1989 som en av årets allra främsta. Det hör knappast till vanligheterna att man väljer att tolka en hel skiva med en annan artists låtar och att man gör det med en platta som bara är något år gammal är ännu ovanligare. Men det kanske mest underliga i det här sammanhanget är att Taylor Swift och Ryan Adams kommer från så olika musikaliska världar. Tyvärr är ljudet på videon från Letterman (se nedan) rätt uselt men jag tror ändå ni kan höra skillnaden. Lite kuriosa i sammanhanget är att Taylor Swift tog bort sina låtar från Spotify för att hon fick för lite betalt. Detta ledde till att  antalet visningar på Youtube med hennes låtar fullkomligt exploderade. "Kidsen" valde helt enkelt att lyssna där istället. Att skivbolaget skulle få fansen att köpa filer eller fysiska skivor 2015 var helt enkelt orealistiskt. Videon till Bad Blood har exempelvis till dags dato spelats mer än 658 miljoner ggr...

 

Valtider med Ryan Adams nya i hörlurarna

Valtider och Löfven knuffas med Lööf på bästa sändningstid. Nu kommer nog FI få ännu fler röster. För egen del är jag rätt trött på valkampanjen vid det här laget. Hoppas på ett regeringsskifte men det har alla förutsättningar att bli en rätt komplicerad sitaution när något av blocken ska bilda regering efter valet med både SD och Fi i riksdagen.
http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.2486944-experterna-om-lofvens-knuff-det-dummaste-han-kunde-gora-
Ryan Adams är aktuell igen med sitt nya album. I min lilla värld är han en av de bästa artisterna som poppat upp under det senaste decenniet men hans produktion har varit lite ojämn. Dessutom var han nästintill överproduktiv till en början. Det kom mer en skiva per år. Mellan 2003 och 2005 släppte han sju skivor vilket knappast gynnade honom. På senare tid har emellertid utgivningstakten minskat och det här är faktiskt hans första skiva på tre år. Kanske beror det på hans hälsoproblem? Han drabbades av Ménières sjukdom 2006, vilket fick honom att överväga att helt lägga av med musiken. Senaste skivan hette Ashes & Fire och roterade flitigt på min stereo. Det var en ganska lågmäld historia till skillnad från stora delar hans nya självbetitlade skiva. Jag har läst en hel del recensioner och de flesta verkar missnöjda med den utvecklingen. De tycker det låter som slätstruken rock och Nöjesbladets recensent går till och med så långt att han hävdar att det inte är så stor skillnad på Ryan och Bryan längre. Jag håller inte med. Jag tycker det låter riktigt bra även om refrängen i Gimme Something är lite tjatig, men musiken talar för sig. Ryan Adams har fortfarande förmågan att skriva riktigt bra låtar. Det är "My Wrecking Ball" nedan ett utmärkt exempel på. 

http://nojesguiden.se/recensioner/musik/ryan-adams-ryan-adams


Däremot kan jag inte annat än hålla med Gaffas recension om att U2 har gjort sin mest slätstrukna skiva hittills. Att vi sedan fick den gratis spelar inte så stor roll. Vi kommer ju inte lyssna på den ändå. 
http://gaffa.se/recension/87598

November

Uppkopplad igen. Det har varit en jobbig flytt. Att få internetuppkopplingen att fungera var bara ett strul bland många andra. Telefonen fungerar fortfarande inte. Varenda lampa måste göras om för att passa i eluttagen. Vi hade vant oss vid diskmaskin och tvättmaskin i gamla lägenheten. Nu har vi inget av det. Beställde en diskmaskin och fick såga, hyvla och sandpappra för att få den på plats. Nu väntar vi på en rörmokare som kan koppla in den. Under tiden letar vi grejer. Hittade inte mitt badmintonrack förra veckan utan fick hyra ett. Den här veckan letar vi efter blöjor, en tamperplatta och lite annat gott och blandat. Förvaringsutrymmena är av någon anledning mindre trots att lägenheten är större. Vi hade jättelika garderober och två förråd i den gamla lägenheten. Nu står dessa grejer på golvet i vardagrummet. Till råga på allt har jag ont i ryggen, nackspärr och en efterhängsen förkylning. I söndags skrapade min fru bilen vi ska sälja. Det är sånt som händer men ändå. Ute regnar det och är allmänt grått och mulet. Klassiskt novemberväder men man ska inte klaga. Vi kunde trots allt bott i Syrien...

Jag lyssnar på Ryan Adams och längtar till julen.

Ryan Adams på konserthuset

Igår såg jag Ryan Adams i konserthuset. Det var en trevlig upplevelse. Jag gillar konserthuset. Jag har gått på många bra konserter där genom åren och sett Hederos & Hellberg, Freddie Wadling, Anna Ternheim, Lou Reed och Kris Kristofferson. Det är svårt att misslyckas i denna pampiga lokal med den magnifika akustiken. Till råga på allt ser man vad som händer på scen oavsett var man sitter. Det finns inga pelare eller annat i vägen.
Ryan Adams har funnits med ett tag nu. Släppt 10 skivor och 4 ep läste jag någonstans (siffrorna varierar lite beroende på hur man räknar). Ändå är han långtifrån lika välkänd som mannen som har ett B framför Ryan. Det är konstigt egentligen. Ryan är ju så fantastiskt mycket bättre. Jag tillhör ändå inte hans mest fanatiska fans som hört allt med Whiskeytown (gruppen han var med i först). Inte heller har jag lyssnat in mig på alla han gjorde med The Cardinals i mitten på 2000-talet. Däremot tycker jag hans första tre soloskivor Heartbreaker, Gold och Demolition är riktigt bra. Likaså Easy Tiger från 2007 och den senaste Ashes & fire från i år.
Precis som så många andra stora musiker har han under stora delar av sin karriär brottats med drogproblem. Alltifrån kokain och heroin till alkohol och lugnande tabletter. Det har i viss mån ut att tagit ut sin rätt. Det är ingen Bruce Springsteenenergi i kroppen om man säger så. Numera är han emellertid drogfri och igår var han på ett synnerligen gott humör. Han kliver in på scen iförd en urtvättad Slayer t-shirt och en svart skinjacka med Iron Maiden märken. Sätter sig ner och öppnar konserten Oh my sweet Carolina, fortsätter med Ashes & Fire och radar sedan upp låtar från hela sin karriär. Låtar som New York, New York och Firecracker drar ner de största applåderna.

Han verkar smått galen emellenåt. När publiken jublar åt hans låtval börjar han istället spela Grinder med Judas Priest. Han ber om ursäkt till alla flickvänner som blivit medsläpade till konserten av sina pojkvänner. "Hur länge ska han spela egentligen? Tar det aldrig slut?" Börjar skratta hysteriskt åt åt ett låtförslag från publiken. "Det är nåt med uttalet och rösten i kombination." Efter halva konserten börjar prata om att han funderar på att spela en lugn ballad. Kanske en låt om mina känslor? Som om inte resten av låtarna den här kvällen har haft detta tema :)
Turnébussen fortsatte vidare mot Uppsala (ikväll) och sedan Malmö och Århus. Därefter väntar en utsåld USA turné.

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/live/article13907068.ab

Dagens nyheter

Dagens Uppdrag granskning var skrämmande för en småbarnsförälder. Att socialen tvångsomhändertar ens barn är nog bland det värsta man kan råka ut för. När det dessutom sker på så lösa grunder som i det här fallet blir man lite fundersam. Samtidigt får journalisterna det allt svårare att prata med ansvariga tjänstemän. Ingen vågar vara med i programmet längre av rädsla för att göra bort sig. Det gör det svårt att förstå hur de tänkt och resonerat.
De senaste veckorna har jag tillbringat ett antal timmar med att plocka fram akter till en journalist som jobbar på Uppdrag granskning. Jag kan bara säga en sak. Oavsett om det blir nåt reportage eller inte skulle jag inte vilja ha henne efter mig. Hon vänder på varenda sten.

Apropå nyheter det här:
http://svt.se/2.22584/1.2585979/politiker_drack_fukushima-vatten
Påminner inte så lite om när en svensk politiker fick för sig att dricka vatten i centrala Stockholm i samband med att staden skulle ansöka om olympiska sommarspelen 2004. Syftet var att visa hur rent vattnet var. Han blev magsjuk. Undrar vad som händer med Yasuhiro Sonoda?

Jag har börjat spela Wordfeud och jag är knappast ensam.
http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.764938-apparna-sanker-mobilnatet

Det här är bästa låten på nya skivan med Ryan Adams. Jag ska se honom på Konserthuset nästa vecka. Det ser jag fram emot.

Nytt från Noel och Ryan

I veckan släppte såväl Noel Gallagher som Ryan Adams nya skivor. Jag kan villigt erkänna att jag aldrig riktigt förstod Oasis storhet. Visst var de första skivorna hyggliga rockplattor men i mina öron gjordes det mycket bättre musik vid den här tiden. Och när det gäller britpop gillade jag såväl Suede som The Stone Roses bättre. Det måste vara tjatigt för Noel Gallagher att ständigt prata om sin taskiga relation till brorsan. Jag har nu läst åtminstone tre intervjuer där journalisterna i stort sett bara ställer frågor om detta. Ikväll var han med i Skavlan och vad frågades det om då? Jo, givetvis hur är relationen med din brorsa? Gääääsp!
Den minst sagt produktive Ryan Adams deklarerade för något år sedan att han skulle lägga av med musik. Han hade fått Miniéres syndrom. En sjukdom jag sett på nära håll och därför kan litegrann om. Hur som helst blev det inte så. Han har fortsatt ge ut musik. För den stora allmänheten är han kanske bara en artist som har ett namn som är förvirrande likt Bryan Adams, men för oss andra är han betydligt bättre än så. Tyvärr gjorde han misstaget att inte ta med Iron Maiden covern "Wasted Years" på nya skivan. Det är synd för den har redan blivit något av en hit på Youtube.

Detroit city

För ett tag sedan skrev jag om den svenska fotografen och historikern Jan Jörnmark som skrivit ett flertal böcker om övergivna platser. Nu har jag hittat en annan. James D Griffioen har tagit de mest fantastiska bilder. Kolla in hans blogg. Det stora flertalet är hämtade från Detroit. En stad som sakta men säkert håller på att dö. Invånarna jobbade en gång i tiden på de stora bilfabrikerna Ford och GM. Idag har deras försäljning sjunkit och alltfler komponenter och bilar tillverkas i andra länder. När tusentals människor förlorade sina jobb och bostäder blev snart hela kvarter öde. De som har råd och vill bo kvar i Detroit bosätter sig i förorterna. Stora delar av centrala stan är idag en spökstad.
http://www.jamesgriffioen.net/

Igår köpte jag biljetter till Ryan Adams som kommer till Göteborg i november. Han ska spela på Konserthuset. Blir nog sjukt bra.