Snart är allt stängt - skolor, arbetsplatser, restauranger, caféer osv. På mitt jobb jobbar 95 % av personalen hemma. Själv envisas jag med att gå till jobbet men får snart överge det beteendet när skolor och dagis stänger. För ingen tror längre att de kommer kunna ha öppet? Snart varenda land i Europa har stängt sina skolor. En bekant som bor i Kina sedan ett år har bloggat flitigt om hur det varit där under coronaepedemin. Det har låtit som något hämtat ur en dålig film. Öde gator och militärer som rutinmässigt kollar tempen på alla som visar sig ute, men nu är vi snart där själva. Hur gärna jag än inte vill låta det påverka mig så blir jag ändå berörd. Av siffrorna över döda i Italien, av rapporter om dålig beredskap, fallande börskurser och konstigt beteende (hamstring) i mataffärer. Men också av personer i ens omgivning som är mer eller mindre stressade. Det finns många som verkligen mår psykiskt dåligt av alltsammans. Håller tummarna för att allt är över inom en månad men vem vet?
Lite passande musik i sammanhanget:
