Stockholm Americana - årets bästa festival?

Jag har varit på en hel del festivaler genom åren. Det började med Hultsfred i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Sedan dess har det varit ett flertal varianter, framförallt på olika platser i Göteborg som på Röda sten, i Trädgårdsföreningen och Slottskogen. De senaste 10 åren har det mest blivit Way Out West. Jag älskar musik och är beredd att kompromissa rätt långt när det gäller kvalitén på arrangemanget till förmån för att kunna se riktigt bra spelningar. När man besöker Americana slås man av den sköna miljön på Mosebacke; historiens vindslag och den fantastiska utsikten är svår att slå. När solen skiner i Stockholm i juni är det så oerhört vackert. Till råga på allt finns det gott käk, kvalitetsöl och vakter med en avslappnad attityd, men framförallt så oerhört mycket bra musik! Jag undrar om jag någonsin under mitt snart 41-åriga liv sett så många bra spelningar på en och samma kväll? Givetvis hann jag inte se allt men ändå en försvarlig mängd. Till de absolut bästa hör Johan Airijoki & Malmfältens Rockklubb, Paul Cauthen (US) och Low Cut Connie (US), men det var verkligen inget större fel på svenska Vilma Flood och The Legendary Schack Shakers (US) heller. De enda som kanske gjorde mig en smula besviken var Justin Townes Earle och Son Volt. Lite förvånande kanske eftersom det här var festivalens stora dragplåster men i jämförelse med de ovan nämnda kändes de lite slätstrukna. De kan man knappast beskylla varken The Legendary Schack Shakers eller Low Cut Connie (US) för. Här snackar vi om fullt ös från första stund. Jag blev helt golvad av denna oerhörda energi! Men även Johan Airijoki bjöd på ett nummer utöver det vanliga. Norrländsk rock när den är som bäst! Paul Cauthen (US) borde i rättvisans namn få sitt stora genombrott i år. Nya singeln Cocaine Country Dancing är fantastisk!
Filmade lite gjorde jag också.