Inte mycket filmfestival

Det blev inte så mycket filmfestival för mig i år. Med tre små barn (där två dessutom fyller år mitt under festivalen) får man vara glad om man hinner se en film. Jag hann med två. En ungersk science fiction som var helt obegriplig och en amerikansk independentfilm (Listen Up Philip) om en självupptagen författare. Den senare bjöd på några riktigt underhållande scener men jag har alltid svårt för filmer där huvudpersonen är en osympatisk typ. Man bryr sig helt enkelt inte om hur det ska sluta för honom. Flickvännen spelas av Elisabeth Moss är med den stundtals genialiska tv-serien Mad Men. Jag satt halva filmen och funderade var jag hade sett henne förut.



 

Bob Dylan har släppt en ny skiva där han väljer att enbart tolka gamla Sinatralåtar. Han gör sannerligen precis vad som faller honom in, men jag vet inte riktigt om jag finner det tillräckligt intressant för att köpa. Det avviker lite för mycket från Dylans vanliga sound. Kanske är det därför han själv beslutat att skänka 50 000 exemplar till utvalda amerikanska pensionärer? http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/article20220602.ab Förresten kan man inte låta bli att undra varför skivbolaget aldrig någonsin släpper en liveskiva med honom från de senaste 20 åren. Han har trots allt turnerat konstant och det borde finnas precis hur mycket material som helst. Den senaste liveskivan var MTV Unplugged från 1995. Däremot finns det en uppsjö av liveskivor från 1960-70 och 1980-talen. Ja ja, det slutar väl med en jättebox för en halv förmögenhet.