Nytt från The Specials

Nytt tema för min blogg firar vi med The Specials. Jag lyssnar mycket på dem just nu. De har släppt sin första skiva med nytt material sedan återföreningen 2008 och det låter riktigt bra i mina öron. Eller återförening förresten, bandet har haft fler medlemmar än vad som ryms på en A3 sida sedan 1977. Just nu består bandet av Terry Hall, Lynval Golding och Horace Panter. Nya skivan heter Encore och toppar för närvarande Englandslistan.

I´m back!

Bäst att skaka liv i den här bloggen så ni inte tror jag lagt av. Inte för jag tror mig ha så många trogna läsare men jag har åtminstone en. ;) Strax innan jul åkte jag på gallsten och fick läggas i på sjukhus. De opererade bort gallblåsan och sedan dess har jag haft lite problem att käka vissa saker. Kanske det ändå börjar stabiliseras nu. Sjukt tråkigt att läsa om andras sjukdomar så raskt över till något roligare. James Cordens åktur med Paul McCartney till exempel. Vem hade inte velat vara med på den?

Jag har förresten inte nämnt något om att Tony Joe White gick bort i slutet på förra året. Det var sorgligt tycker jag. Tyvärr har det inte skrivits många rader om honom i svenska tidningar. Han var en mästare på Swamp Rock och hade sin storhetstid på 1970-talet men fortsatte att ge ut skivor ända till slutet. Här ett klipp från när han spelade tillsammans med Foo Fighters.

Julmys med Viagra Boys på Pustervik

Jag såg Viagra Boys på Pustervik den 7/12. De var mycket bra men konserten började på tok för sent för en fredagstrött trebarns farsa. Bandet gick på tio över elva. De rivstartade med Research Chemicals och det tog inte många minuter innan sånagren Sebastian Murphy sliter av sig tröjan. Han är allt annat än vältränad men det skiter han högaktningsfullt i. Han är befriande ointresserad av allt sådant ytligt. Tyvärr tycker jag att han har lite för många likheter med exempelvis Shane MacGowan eller Pete Doherty. Karismatiska sångare som konsumerat på tok för mycket droger och med tiden förvandlats till skuggor av sitt forna jag. Jag vet att jag låter som en söndagsskolefröken men ett alltför destruktivt leverne tenderar kan snabbt sabba karriären och han inte ser upp. Idag är han genialisk men imorgon skakar vi på huvudet när han inte kommer ihåg texterna och inte kan stå på benen längre. Jag hoppas verkligen inte det blir så. Förutom Murphy är de starka låtarna det bästa med Viagra Boys. De har förmågan att skriva både ballader och riktiga röjarlåtar. Min personliga favorit är Just Like You men även Sports och Down in the Basement är sköna. Framförallt gillar jag saxofonen som gör deras sound till något utöver det vanliga. Påminner inte så lite om hur The Stooges lät i början på 1970-talet. Nu är de i USA och turnerar och jag tror verkligen att de kommer uppskattas på andra sidan Atlanten.

https://www.dn.se/kultur-noje/viagra-boys-samhallet-ar-bullshit-och-allt-ar-meningslost/

Phosphoroscent gjorde ingen besviken på Pustervik

Vissa konserter lämnar man nästan dansandes för att de är så bra. Phosphoroscent på Pustervik var en sådan. Jag har inte riktigt fattat om de är ett band eller bara en artist, men alldeles oavsett är bandet väldigt samspelta den här kvällen. Sättningen med dubbla trusmlagare och organisten skapar ett mäktigt sound. Organisten till vänster på scen är verkligen helgalen men på ett härligt sätt. Det enda man kan sakna är att de spelar lite för kort. Bara en timme och tjugo minuter, men det är en tisdagskväll och vi är många som ska till jobbet dagen efter så det är väl ok. Nya skivan C’est la vie kom för bara två veckor sedan och är väl så bra som föregångaren Muchacho. Inte minst gillar jag C’est la vie no. 2 och New Birth in New England, den senare inleder kvällens konsert. En konsert som både bjuder på lågmälda partier med bara Matthew Houck på sång och gitarr och stunder med fullt ös som i Around the Bend. Bäst blir det på slutet när de spelar deras största hit Song for Zula och sedan avslutar med Ride On/Right On. I publiken ser jag Nicke Ström från Nationalteatern, Nynningen mm skymta förbi. Han såg också nöjd ut.

Nytt från Phosphorescent

Phosphorescent har precis släppt sin nya skiva och kommer till Göteborg och Pustervik nästa vecka. Jag tror det blir bra.