Rapport från en tjockis

De stora luncherna på mitt jobb har gjort mig till en tjockis. Jag jobbar på en inte helt okänd teknisk högskola och luncherna är anpassade för studenterna. Unga killar i tjugoårsåldern som kan äta stora berg med mat utan att gå upp ett hekto. Jag ser hur de brukar plocka till sig en fyra-fem brödbitar och två stora glas läsk till på köpet också. Och, nej om ni undrar, man får inte ta maten själv. Den slevas upp på tallriken av personalen. Jag har gått upp fyra kilo och har nu svårt att komma i min byxor. Försöker råda bot på alltsammans med att cykla till och från jobbet men det vet i fan om det hjälper. Du behöver inte äta upp allt säger min fru. Ligger en del i det, samtidigt har jag svårt att lämna mat. Kort sagt ett riktigt i-lands problem.

Förresten verkar det som om antalet läsare av den här bloggen bara sjunker. Det är snart bara Hans som läser längre. Det syns tydligt i statistiken. Det är mitt eget fel förstås. Jag orkar inte gå in och kommentera andras sidor eller länka till nyhetssidor från Aftonbladet och då får man inga läsare. Det är ett givande och tagande på internet.

Världens bästa John Cale är på gång med en ny skiva igen. Han är vansinnigt produktiv och blir av någon anledning bara bättre med åren. Han fyllde 70 år i våras. Jag köpte för övrigt en samlingsskiva med titeln John Cale Conflict & Catalysis i förra veckan som innehöll låtar från olika artister han producerat genom åren. Den är grym. Eller vad sägs om The Stooges, Nico, The Velvet Underground, Patti Smith, Happy Mondays eller nya favoriter som Ventilator? Kolla upp dem om ni inte hört dem förut.

Här är någon form av introduktion till nya skivan. Jag fattar inte riktigt grejen men det spelar mindre roll. Han är ändå cool ändå.

Låten som spelas ovan finns det ingen riktig video till men den låter i alla fall så här: