Gott nytt år!

Jag har inte skrivit mycket här på sistone. Det har varit för mycket annat - mat, dryck, julfirande, tv-tittande och så vidare. Igår var jag och såg Bilbofilmen den var okej men 3D är inte så där fantastiskt som vissa vill göra gällande. Dessutom är alla filmer för långa nuförtiden. Den här var tre timmar och tio minuter. Det hade räckt med två timmar.
Jag följer en av mina favoritförfattare, Dennis Lehane, på Facebook. Nu har han tappat bort sin hund och skriver ständigt nya inlägg om detta. Han publicerar bilder, beskriver henne utförligt, berättar var hon senast setts, utfäster en stor belöning och lovar att döpa en sympatisk karaktär i sin nya bok efter den som kan ge tips om var hon tagit vägen. Kort sagt han är desperat men frågan är om Facebook är rätt forum. Jag menar jag har sett gott om hundar senaste veckan men knappast rätt jycke. Det tror det stora flertalet av hans följare bor en bra bit från Boston. Vore det inte bättre att annonsera lite mer lokalt? Om nu inte hunden kan springa och simma hundratals mil förstås. Det kanske är en sån där überhund?
Jag såg klart den där dokumentären om Stones förresten (Crossfire Hurricane). Andra delen var nästan bättre än den första men det var inte många sekunder som ägnades åt karriären efter 1975. Det sista stora som hände i deras karriär var tydligen att Ronnie Wood gick med i bandet. Förresten såg jag också deras  jubileumsspelning från New Jersey i förra veckan. Lady Gaga kom in i en minst sagt underlig kreation och dansade runt i en halvmeterhöga klackar. Jag satt och var livrädd att hon skulle ramla omkull men det gick bra. Sjunga kan hon bevisligen och Gimme Shelter passande henne som handen i handsken. Annars var spelningen som sådan en rätt såsig tillställning. Det tände till ibland när de fick besök av Black Keys och Bruce Spingsteen mfl men jag tycker inte riktigt Keith Richards har kraften och tempot längre. Han står mest där och plonkar på gitarren.

Om jag ska sammanfatta musiksåret 2012 var det hör och häpna ett riktigt Bruce Springsteen år. Han gjorde en fenomenal turné och en riktigt bra skiva. Annars kändes det stort att få se Tom Petty spela på svensk mark för första gången på 20 år men jag ångrar delvis fortfarande att jag inte gick och såg Pearl Jam ett par veckor senare. Alla som var där säger att det var en oförglömlig kväll. Pearl Jam hade inte heller varit i Sverige på väldigt många år och publiken sjöng med i varenda refräng. Eddie Vedder var uppenbart tagen av upplevelsen. Att få se Kraftwerk på Way Out West var också en häftig upplevelse även om det knappast är min kopp av te i vanliga fall.
Många av min favoritartister har släppt nya skivor i år Patti Smith, John Cale, Neil Young, Leonard Cohen, Bob Dylan, The Killers, Anna Terneim, Anna von Hausswolff och The Hives. Jag har svårt att säga vem som varit bäst. Det känns som en mellanår för de flesta av dem men Dylans skiva tror jag håller bäst i längden. Han är makalös på att ständigt förnya sig.
Bästa tv-programmet blir utan tvekan höstens Så mycket bättre. Redan när man såg laguppställningen med favoriter som Olle Ljungström, Maja Ivarsson och Pugh visste jag att det skulle bli bra men den som överraskat mest i mina ögon är ändå Magnus Uggla. Avslutar med hans tolkning av Olle Ljungströms "Jag och min far". En personligt favorit som han nästan lyckats göra bättre än Olle själv.