torsdag 21 januari 2010

Filmen om Blur

Jag har uppdaterat min profilbild. Hittade en gammal bild från en tillställning vi hade på jobbet. Det var minnesvärd kväll...
Den nya filmen om Blur verkar bra. Jag gillar dokumentärer av det här slaget som inte bara är rena hyllningar, utan ger en ny bild av artisterna bakom musiken. Jag höll alltid på Oasis när det begav sig men om sanningen ska fram tyckte jag inte någon av banden var riktigt bra. Det är ju inte som på 1960-talet när Beatles och Stones konkurrerade med varandra. Ändå gjorde många journalister stor sak av att visa på likheterna. Jag minns att George Harrison kommenterade saken vid något tillfälle. Vem kommer lyssna på deras musik om 50 år? Beatles musik däremot kommer att leva för alltid. Eller nåt åt det hållet. Och det är ju sant även om han då fick kritik för att vara en sur gammal gubbe.
http://www.gp.se/kulturnoje/film/1.294351-no-distance-left-to-run

2 kommentarer:

  1. Beatles var nummer 1. Övriga - Animals, Rolling Stones, Kinks, Hollies, Who, Manfred Man och några till tävlade om andraplatsen. Och i Sverige stod kampen mellan Tages, Mascots, Shanes, Hep Stars och längst i söder även Nameloosers. Raggarna hade Hep Stars som etta medan Mods gillade Tages och Mascots bäst. Shanes röjde som Stones och var därmed norrlänningarnas favoriter.
    Sleepstones ("Olyckan" Ström = bandmedlem) från Vaxholm och Slamcreepers (Björn Skifs' band) från Vansbro var aldrig så stora som de själva hävdar i efterhand.

    SvaraRadera
  2. Sleepstones. Ted Åström heter ju "olyckan" kom jag på. En annan bandmedlem var förresten Janne Schaffer.
    Bra att veta om det kommer upp i Postkodmiljonären eller På spåret!

    SvaraRadera