11:e september

Tio år sedan de där planen körde in i tornen nu. Det var overkligt. Man undrade vart världen var på väg. Den här helgen har dokumentärerna och filmerna om händelserna avlöst varandra. USA lever fortfarande i skuggan av dessa händelser. Jag kan inte låta bli att tycka att det är märkligt att Obama fortfarande inte stängt Guantanamobasen eller lyckats avsluta något av de krig Bush såg till att starta. Allt skedde i vredesmod efter 11/9. Nu brottas landet med ett ofantligt budgetunderskott och en ekonomisk kris som aldrig tycks vara över. Resurserna har i allt större utsträckning koncentrerats till några få rika. En överklass som vältrar sig i överflöd. Vanligt folk har aldrig gynnats av USA:s krig. Till skillnad från Andra Världskriget som faktiskt hjälpte landet ur en långvarig depression. Vapenindustrin gynnar inte medelklassen. Hjulen kan inte börja snurra om ingen har några pengar att göra av med. När en miljardär får ytterligare några miljoner på sitt bankkonto går han inte ut och shoppar mer. Han har redan allt han behöver. Bush skattesänkningar till höginkomsttagarna skapade inte några jobb. Obama verkar ha svårt att ingjuta hopp och komma med lösningar. Jag blir inte förvånad om han förlorar nästa val och vi får en republikan igen.
Det här tror jag förresten inte ett dyft på:
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.720250-fyra-anhallna-for-terrorbrott-i-goteborg
Det är precis som hösten 2010. Säpo har för stora resurser och nationella insatsstyrkan är ett skämt. När ska polisen börja lösa vanliga brott? Om du får inbrott eller blir av med din bil kan du knappast räkna med nån hjälp. Detta trots att det finns fler poliser än någonsin i det här landet.