I fredags spelade Sisters of mercy här i Göteborg. De tillhör ett av mina absoluta favoritband och när de var här senast gick jag och såg dem. Det är en av de sämsta spelningar jag bevittnat. Gruppen styrs sedan många av sångaren Andrew Eldritch, faktum är att han är gruppen enda kvarvarande originalmedlem. Det finns rätt många sådana grupper där sångarens ego fått sådana gigantiska proportioner att han till slut blir ensam kvar. The Smashing Pumpkins, The The och The Cure (fast Robert Smith lyckas faktiskt rätt bra med att nyansera den bilden i senaste Uncut) är alla bra exempel. Man kan konstatera att många musikaliska genier är skitstövlar. I somliga fall fortsätter de att spela in bra musik även med nya kollegor men i många fall blir kvalitén lidande. Sisters of mercy tillhör definitivt det senare exemplet. Andrew Eldritchs bandkollegor 2011 spelar hellre än bra och gitarrmanglet är numera rätt långt från mästerverket First and Last and Always från 1985.
Jag stod och lyssnade på Mattias Hellbergs nya skiva på Bengans idag. Plötsligt dök en kvinna upp i kassan med en rejäl hög skivor. Under tiden expiditen skannade in varorna i kassan så fortsatte hon att lasta på med fler skivor, nyckelringar och magneter på disken. Det hela verkade minst sagt underligt och jag började fundera över hur mycket hon skulle handla för egentligen. Notan slutade på över 2 500 kr, men när hon skulle betala gick det inte så bra. Koden till kortet var fel. Big surprise! Hon försökte flera gånger. Sedan sa hon något om att hon skulle till närmaste bankautomat och skulle vara tillbaka inom några minuter (då den faktiskt är utanför dörren). Varken jag eller killen i kassan blev förvånade när hon inte dök upp. Mattias Hellbergs skiva då? Jodå, jag tycker han låter bättre än på länge
De flesta band har en fas då energi och kreativitet är i fokus. I fas två reser man runt och låtsas som om man fortfarande är hungriga. Under fas tre börjar man bråka med varandra och publiken har hittat nya favoriter som befinner sig i fas ett. Det enda band som överlevt sedan 60-talet med bibehållen energi och kreativitet är Rolling Stones. Hur de lyckats med det kan man verkligen fråga sig. Inte är det ProViva och Müsli i alla fall.
SvaraRadera