Jag cyklade ner och såg Alice Cooper igår efter handbollen. Det var sjukt mycket folk på plats. Särskilt med tanke på att Barcelona och Manchester United spelade på Ullevi. Halva stan var där och den andra halvan på Liseberg. Minst 22 000 enligt GP. Jag har aldrig sett den gamle skräckrockaren förut men det var en rätt underhållande upplevelse. Han spelade i stort sett alla sina gamla hits såsom I´m Eighteen, No More Mr Nice Guy, School´s Out och Poison. Saknade dock He´s Back (The man behind the mask). Mitt mest bestående intryck från konserten var att han faktiskt hade med sig ett riktigt hyggligt band. Sedan var det uppenbart att han knappast har Springsteens eller Mick Jaggers energi på scen. Man inser verkligen hur unika dessa artister är med sin vitalitet och energi. Cooper agerade mer som man kan förvänta sig av en 64 årig farbror. Han hade med sig en massa rekvisita upp scen. Det var en docka som han skakade runt med, en giljotin, en orm, marackas, en krycka, ett frankesteinliknande monster samt lite annat gott och blandat. Påminde inte så lite om Carl Einar Häckner i sina stunder och det var ju ganska passande med tanke på att han nu stod på samma scen. Förresten borde Liseberg verkligen bygga om området framför stora scenen. Hälften av av publiken ser ju ingenting eftersom det är jättelik fontän i mitten av publikområdet. Om man ska dra dit stora artister krävs det ju faktiskt lite proffsigare inramning.
Kritikterna är inte helt eniga om hur bra spelningen var. Jag hade nog placerat mig någonstans emellan de båda ytterligheterna och gett en trea i betyg.
Jag hade aldrig heller sett Mr Cooper live förut. Kika gärna in på min blogg och se vad jag tyckte om konserten. www.nathaliesjogren.wordpress.com
SvaraRadera/Nathalie
Ja, jag kan hålla med dig om gittaristen. Hon var verkligen cool. En förebild för unga tjejer!
Radera