Tröttsamma politiska trender

De senaste dagarna har jag ägnat åt att sortera om och packa akter åt Transportstyrelsen, fast egentligen är det ett jobb som pågått under 3 månader bland annat med personal från Proffice. Jag deltar bara i slutfasen. Från och med årsskiftet kommer Transportstyrelsen ta över en mängd nya arbetsuppgifter som tidigare sköttes av Vägverket, Banverket, Länsstyrelserna, Luftfartsverket med flera myndigheter. Det var inte så att de sköttes på ett dåligt sätt. Inte heller var det så att medborgarna kände att dessa myndigheter var onödiga eller var svåra att komma i kontakt med. Nej, snarare tvärtom. De flesta av de här myndigheterna hade lokalkontor ute i landet, men den nya tiden melodi är att allt ska koncentreras. Det ska vara jättemyndigheter som tar hand om allt.
Vår myndighet har lagt ner miljonbelopp på att utveckla e-tjänster så att medborgarna ska kunna göra beställningar och ansökningar via vår hemsida. Vi ställde frågan till Transportstyrelsen var intresserade av att ta över dessa redan färdiga produkter. Nej, de skulle utveckla egna lösningar.
Personalen som inte har möjlighet att flytta till den nya myndigheten sägs upp vilket kostar betydande belopp i avgångsvederlag och omställningskostnader. För att inte tala om alla som mår dåligt över att bli av med jobbet.
Jag skulle vilja att någon ställde frågan varför? Vad ska detta tjäna till?
Jag läser att i Norge har man slagit samman Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Sammanslagningen har kostat en förmögenhet och alla beskriver den som ett fiasko, ändå funderar de svenska politikerna på en likadan lösning här. Precis som det norska avskaffandet av apoteksmonopolet som lett till 25% prishöjningar och en oligopolmarknad. Men tog vi till oss något av detta i Sverige? Nej, vi måste tydligen göra våra egna misstag även på det här området.