Där satt den!

Idag har det snöat, blåst, regnat och nu åskar det också. Skumt väder. Ikväll vann jag andra pris i konstföreningen på mitt gamla jobb. Bortsett från min gamla kollega som vann första pris så får jag välja mellan 20 olika konstverk. Grymt kul måste jag säga. Det är alltifrån stora oljemålningar till stora keramikskålar, mattor till fotografier och grafiska blad. Jag har lite funderingar att välja den här:

Ett grafiskt blad (den finns alltså i flera ex) av Gunnar Brusewitz, som lär ha gjort den till Harry Martinsson när han vann Nobelpriset 1974. Ja, vi får väl se. Min fru var kanske inte helt begeistrad. Det är ju så med konst. Smaken är som baken. För några år sedan vann jag 13:e pris men fick ändå en av de tavlor jag gillade mest.

Vad gillar ni den här bilden förresten? Hur skön är inte den?

Jag träffade en snubbe i helgen som snöat in på Johnny Cash redan som barn. Hans pappa spelade honom jämt. Han hade dessutom fått förmånen att se honom uppträda livs levande ett par gånger. Det fick aldrig jag. Jag upptäckte honom för sent. Hur som helst. Han tyckte att några av de låtar John spelade in på sina American Recordings skivor var alltför tillrättalagda. Att han blivit övertalad att spela in låtar som egentligen inte passade honom. Jag håller inte alls med. Tycker dessa skivor är de bästa i hans karriär. Den här låten t.ex. Hur bra är inte den?