Ikväll har jag kollat på Torka inga tårar utan handskar. Jag visste att det skulle vara en sorglig historia. Jonas Gardell är bra på att skriva sådant. Jag läste en intervju med honom i senaste Faktum. Han var ordentligt förbannad över hur bögarna behandlades i Sverige på 1980-talet. Jag kan förstå honom men vi är rätt många som lever just nu som inte hade ett dugg med detta att göra. Det finns väl knappt någon under 40 år som kan sägas på ett aktivt sätt påverkat samhällsklimatet under 1980-talet? Är man född 1990 är man 22 år gammal idag. Men visst har han anledning att vara förbannad på de som tillhörde en äldre generation och som inte förstod sig på dem. För att inte tala om de föräldrar som stötte ut sina barn när det visade sig att de var homosexuella. Jag minns AIDS som något man pratade om på tv när jag var liten. Jag förstod inte mycket mer av det än att det var en dödlig sjukdom som drabbade alla som ens funderade på att ha sex. Det var nog rätt mycket skrämselpropaganda. Nu har jag bara sett första delen av serien men visst kan det varit så att många helt enkelt var livrädda för att få sjukdomen. De visste kanske inte visste hur det smittades? Jag minns när jag städade på Borås sjukhus för många år sedan. En gång städade jag ett rum där det låg en mycket sjuk man. Plötsligt kom en sjuksköterska in och ropade: Vad gör du! Här inne får du inte vara utan skyddskläder. När jag gått ur rummet berättade hon att mannen som låg därinne hade Hepatit B men personalen hade glömt markera detta på dörren. Jag reagerade instinktivt med att sprita mina händer. Jag visste ingenting om Hepatit var för något (det gör jag nog fortfarande inte om jag ska vara ärlig). I sådana lägen reagerar många med att ta det säkra för det osäkra.
 |
| Här en liten notis att fundera över |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar