Var femte invånare är en häst

Idag har jag kört upp och ner för E20. Jag var i Skara och Mariestad. Jag ska sluta på mitt nuvarande jobb och reser runt till alla kontor för att säga adjö och göra några sista insatser. Jag har jobbat på samma ställe i snart sju år nu. Det är inte så länge jämfört med vissa kollegor som har varit där sedan Hedenhös, men för mig känns det länge. Jag har varit där längre än jag gick på högstadiet och gymnasiet tillsammans. När jag tänker så känns det som att livet går snabbare nu än då. Samtidigt har det hänt en hel del under den här tiden. Både på jobbet och privat. Men det som händer på jobbet betyder det inte lika mycket när man ser tillbaka. Inte om man jämför med att förlora en nära anhörig eller få barn. Hur som helst. Det är lustigt att man nu när man ska sluta får så många positiva kommentarer. Pratade med en kollega om detta. Hon håller på att tillfriskna efter en lång cancerbehandling. Då får man också höra att man betyder mycket men det är ändå inget jag rekommenderar som hon uttryckte saken. Nej, då är det allt bättre att sluta.
Passerade Vara på både upp och nervägen idag. De har en skylt vid infarten där det står "Nominerad till ÅRETS NYFÖRTAGARKOMMUN!" Men texten nominerad till är inte särskilt stor och kollar man upp saken närmare visar det sig att Vara bara är en av 18 kommuner som är nominerad till titeln. På bokmässan för några veckor sedan såg jag att det nu har kommit ut en bok som tar upp fenomenet med kommunala slogans. Boken har den passande titeln "Var femte invånare är en häst". Hämtad från Vallentuna kommun. Men det som fick författarna att skriva boken var Fagerstas skylt: "Här får du livstid".

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=918600378X

Veckans stora snackis är detta klipp. Robyn själv lär ha gjort tummen upp på Twitter.