Gratis är inte alltid gott

Hemma igen efter en långhelg i Stockholm. Träffade familjens nytillsskott. Han var fin den lille krabaten. Man glömmer snabbt bort hur små de är i början och då har jag ändå en ettåring själv. Stockholm var annars som vanligt kallt, vackert och hektiskt. Det är människor överallt. Vi bodde hos några vänner och färdades kors och tvärs med tunnelbanan, som till skillnad från kollektivtrafiken i Gbg faktiskt fungerar. I lördags tog jag intet ont anande emot en gratistidningen Nationell idag från en ung man på Gullmarsplan. Började bläddra i den när jag kom hem. Det var artiklar av typen "Vilhelmina slipper asylboende" och "Muslimer är en ockupationsmakt". Tidningen ges ut av SD. Jag kände mig verkligen som kusinen från landet som glatt tar emot det som någon ger mig i tunnelbanan. Nu ligger tidningen där den hör hemma - i soptunnan.

Gratistidningar finns det gott om i Stockholm. Det är inte bara Metro, Stockholm City och Nöjesguiden utan numera även Nya upplagan. Den senare ges ut av Lars och Maria Yngve. Två riktiga eldsjälar som skriver, layoutar, jagar annonser och distribuerar tidningen själva. Alla skribenter jobbar dessutom gratis. Nästan som när jag och min gode vän Tomas gjorde studenttidningar i Lund, men Nya Upplagan är förstås betydligt bättre. Undrar bara hur länge de orkar hålla på?
http://www.nyaupplagan.se/

Hemresan var tuff. SJ har kommit på att man kan sätta alla barnfamiljer i en samma vagn. Det är nog skönt för alla andra resenärer (om man inte råkar hamna i den vagnen förstås) men hur kul är det med 8 barnvagnar och 17 ungar i en och samma vagn? För dem som inte känner till det så kan små barn lätt trigga igång varandra. Börjar en skrika så skriker snart hela vagnen. Till råga på allt var familjen snett bakom oss magsjuk. Doften av spya gjorde resan komplett. Nu får man räkna timmarna till faran är över. Annars blir det andra magsjukan för i år.