fredag 5 juni 2009

Snart dags för Bossen

Imorgon åker jag till Stockholm för att se Bossen på söndag. Torsdagens spelning fick en fyra i GP, men DN var desto mer kritisk. Det finns krav och förväntningar på att han ska leverera en makalös show varje gång. Problemet är bara att när man har sett honom några gånger jämför man med de tidigare gångerna. På en presskonferens i samband med torsdagens konsert framhöll han förra årets två spelningar på Ullevi som förra turnéns bästa. Det säger en hel del och Göteborgspubliken och Ullevi. Jag har förresten sett honom en gång på Stadion förut. Det var 1999 och var första gången han turnerade med E-Street band på flera år. Nu är de betydligt mer varma i kläderna. Han har ju mer eller mindre turnerat konstant sedan The Rising släpptes 2002.
David Carradine mest känd från Tarrantinos Kill Bill-filmer och tv-serien Kung Fu har tagit livet av sig. Tråkigt tycker jag. Tarrantino har ju varit fantatiskt duktig på att väcka gamla skådespelarkarriärer till liv, men den här gången fick det inget lyckligt slut.

2 kommentarer:

  1. Gud va skönt att tidningarna inte ÄNNU en gång direkt sätter 5+, 5+, 5+!!!! Bruce + Estreet band ÄR bra, no doubt. Men det har blivit alldeles för många människor som sätter 5+ rakt av, i stort sett enbart för att det är en konsert på Ullevi... Ullevi är otroligt stämningsfullt (tror fan det, 55.000 pers på ett och samma ställe!) och därför är det skönt att se någon recensera själva spelningen och inte allt runtom...

    Det är min åsikt.

    Sedan är det tydligen inte säkert att Carradine tog livet av sig, polisen misstänker att det kan vara liknande som Michael Hutchence... who knows...

    Ha det kul på Brucan!

    SvaraRadera
  2. Jag kan i viss mån hålla med dig. Många musikrecensenter gillar Bossen, men det här gången är de definitivt mer återhållsamma. Läste nyss Anders Nunstedt i Expressen. Han gav gårdagens spelning en trea. Tyckte låtvalet var underligt och visst saknades många klassiker, men jag förstår om Bruce vill spela sina nya låtar. Det är ju den ständiga balansgången. Fansen vill höra sina gamla favoriter och artisterna vill visa att de utvecklas och gör nya låtar.
    När det gäller Hutchence är det väl ingen som riktigt vet hur det där gick till heller?

    SvaraRadera